Pluto rödmålar sin största måne Karon

KATEGORIER: Vetenskap / Universum /

Metangas på Pluto är den bakomliggande orsaken till Karons röda färg runt polerna.  

Pluto rödmålar sin största måne Karon

2016-09-16 När kamerorna på NASA’s New Norizons kom närmare den stora rödaktiga polarregionen på Plutos största måne Karon , insåg missionsforskarna två saker: aldrig tidigare hade de sett något liknande någon annanstans i vårt solsystem och de var ivriga att förstå varför. Detta var juni 2015.

Under det senaste året tror forskarna att de har löst mysteriet efter att ha analyserat bilder och annan information som New Horizons har skickat tillbaka från sin historiska juli 2015 flygningen genom Plutosystemet.

Som de förklarar i tidskriften Nature, kommer Karons polregionfärg från Pluto själv. Det som sker är att metangas från Plutos atmosfär blir ”infångad” av månens gravitation och fryser till en kall, isig yta på Karons pol. Detta följs av en kemisk behandling med ultraviolett ljus från solen som omvandlar metan till en tyngre typ av kolväten och så småningom till det rödaktiga organiska material som kallas tholins.

Forskarlaget kombinerade analyser från detaljerade Karonbilder som erhållits genom New Horizons med datormodeller av hur is utvecklas på Karons poler. Uppdragsforskarna har tidigare spekulerat att metan från Plutos atmosfär fångades i Karon nordpol och långsamt omvandlas till rödaktigt material, men hade inga modeller för att stödja denna teori.

Man ville också avgöra huruvida villkoren på Plutos måne med en diameter på 1212 km möjliggjorde avskiljning och bearbetning av metangas. Modellerna använder sig av Plutos och Karons 248-års omloppsbana runt solen som ger upphov till extremt väder på Karons poler. 100 år av kontinuerligt solljus alternerar med ett annat århundrade av kontinuerligt mörker. Yttemperaturerna under dessa långa vintrar droppar till -257 grader Celsius, något som innebär att det blir tillräckligt kallt för att metangas skall frysa till fast form.

Forskarna hävdar att metanmolekylerna stutsar runt på Karons yta tills de antigen flyr tillbaka in i rymden eller landar på den kalla polen där de fryser till fast form och bildar en tunn bekäggning av metanis som varar tills solen kommer tillbaks under våren. Medan metaniset snabbt försvinner kommer de tyngre kolvätena som skapats från den att stanna kvar på ytan.

Solljus kommer att bestråla dessa kolväten till det rödaktiga materialet som kallas tholins som långsamt har samlats på Karon under miljontals år. New Horizons har iakttagit Karons andra pol med som för närvarande befinner sig i vintermörkret och bekräftar att samma aktivitet förekommer vid båda polerna. Denna pol kan endast ses av New Horizons tack vare ljus som reflekteras från Pluto.

 

Källa:

Ursprunglig artikel från NASA. Får publiceras vidare i ursprunglig form eller efter redigering.

Journal Referens:

W. M. Grundy et al. The formation of Charon’s red poles from seasonally cold-trapped volatilesNature, 2016; DOI: 10.1038/nature19340