60-talets hemmafruideal ifrågasattes och motarbetades: nu sker motsatsen
Livsstil / Psykologi och samhälle /
2025-02-13 Den nya ’soft girl’ - trenden får sociologer att undra: Vad har förändrats, och varför ser vi en backlash mot det arbetsideal som tidigare hyllades?
På sociala medier flödar bilderna av huslighet, bakning och romantiska vardagsrutiner. Det som en gång ansågs förlegat – att stanna hemma och skapa en trivsam tillvaro – har nu blivit en eftertraktad livsstil. "Soft girl"-trenden hyllar ett liv i lyxig hemmafrutillvaro, där fokus ligger på skönhet, familj och välmående. Men för bara 60 år sedan såg det helt annorlunda ut. Då kämpade statliga "influencers", aktiveringsinspektörerna, för att få kvinnor ut i arbetslivet. Pendeln har svängt, och det med kraft.
När staten behövde arbetskraft – och kvinnorna behövdes i den
Efterkrigstiden präglades av en stark tro på statens roll i samhällsutvecklingen. Kvinnors arbete blev en politisk fråga. Inte bara för jämställdhetens skull, utan också av ekonomiska skäl. Arbetskraft behövdes, och kvinnorna var en outnyttjad resurs. På 1920-talet fick kvinnor rätt att inneha nästan alla statliga ämbeten, vilket öppnade upp fler karriärmöjligheter inom offentlig sektor. Sverige gick i täten med reformer som föräldraförsäkring, barnomsorg och individualiserad beskattning – allt för att underlätta för kvinnor att kombinera arbete och familj.
Under 1900-talet genomfördes flera reformer i Sverige för att underlätta för kvinnor att kombinera arbete och familjeliv. Exempelvis infördes 1939 ett förbud mot att avskeda kvinnor som blev gravida eller gifte sig, och 1948 infördes barnbidrag.
Aktiveringsinspektörerna – 60-talets opinionsbildare
Men det räckte inte med reformer. Opinionen behövde också formas. Här kom de statliga "influencerna" in i bilden – politiker, kulturpersonligheter och medier som tillsammans drev kampanjer för att få kvinnor att ta steget ut i arbetslivet. Reklamfilmer, informationskampanjer och utbildningssatsningar målade upp en bild av arbete som inte bara en skyldighet, utan också en väg till självförverkligande. Och i spetsen för denna kampanj gick aktiveringsinspektörerna. De besökte kvinnor i deras hem, bjöd på kaffe och samtalade om fördelarna med ett förvärvsarbete. De var 1960-talets influencers, som med övertygelse och entusiasm spred budskapet om kvinnors plats på arbetsmarknaden.
"Soft girl"-rörelsen – en motreaktion?
Idag, ett drygt halvsekel senare, ser vi en annan bild. En motrörelse har vuxit fram – "soft girl"-trenden. "Soft girl"-trenden har uppmärksammats som en rörelse där unga kvinnor väljer bort traditionella karriärambitioner för att fokusera på välmående och hemmaliv. Jämställdhetsmyndigheten har varnat för att detta kan påverka kvinnors ekonomiska självständighet negativt. Unga kvinnor hyllar ett långsammare liv, präglat av mjuk femininitet, hemmapyssel och känslomässigt välmående. Forskning från Lunds universitet beskriver "soft girl"-trenden som en estetik och livsstil som betonar mjuk femininitet och avkoppling, vilket kan ses som en motreaktion mot tidigare ideal om kvinnors deltagande i arbetslivet.
Läs även: 10 sätt "Soft Girl"-trenden skadar kvinnorEn komplex fråga utan enkla svar
Är detta ett uttryck för fria val, eller speglar det en ny typ av samhällsnorm? Kritikerna menar att "soft girl"-trenden riskerar att radera årtionden av kamp för ekonomisk självständighet och jämställdhet. Andra hävdar att feminismen bör inkludera fler sätt att leva, även om det innebär att kvinnor väljer att prioritera hem och familj.
Sociologen Åsa Lundqvist, som forskat om både aktiveringsinspektörerna och dagens "soft girls", menar att vi måste ställa oss kritiska frågor om varför denna trend har uppstått. Är det en motreaktion på den dubbla arbetsbördan många kvinnor upplever? Kanske är det dags att damma av några av de argument som aktiveringsinspektörerna använde sig av på 60-talet? Att vara en självständig kvinna är ju fortfarande ett ideal värt att kämpa för.
Pendeln har svängt, och frågan är om den stannar där, eller om den kommer att fortsätta att röra sig. Vad framtidens arbetsideal kommer att vara, och vad frihet egentligen innebär för kvinnor i dagens samhälle, är frågor som vi måste fortsätta att diskutera.
Källförteckning:
Kvinnor och män i arbetslivet SO-rummet
Statliga influencers drev kvinnor till arbete – nu vill soft girls ha dem hemma, Lunds universitet
100 år av kvinnokamp Kollega
”Soft girl”-trenden bör ses i ljuset av samhällets krav, Jämställdhetsmyndigheten
“Soft girl”: En balansgång mellan ideal, kritik och estetik, Lunds Universitet
Jämställdhet – kampen för lika rättigheter genom historien, Kulturkompis
Utvecklingen av svenska kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden sedan 1900, Wikipedia
