Positiv ensamhet i Sverige: En djupdykning i tillgänglig forskning

Livsstil / Psykologi och samhälle

Bild: Depositphotos.com

2025-04-09 Under de senaste åren har experter i USA uppmärksammat den ökande tid som människor tillbringar ensamma.

Det har till och med påståtts att USA lever i ett ”antisocialt århundrade” och att det råder en ensamhetsepidemi. Det är sant att ensamhet och isolering är sociala problem, med tanke på att kronisk ensamhet är kopplad till negativa följder som depression och en kortare livslängd.

Men det finns en annan sida av denna berättelse, en som förtjänar en närmare granskning. För vissa representerar skiftet mot mer tid ensam något som forskarna kallar för ”positiv ensamhet”, ett tillstånd som är förknippat med välbefinnande, inte ensamhet, som svenska forskare inte fokuserar så mycket på, men som vi kommer att prata om i den här artikeln. Förhoppningsvis kan det bidra till en av-stigmatisering av ensamhet samt hjälpa oss att finna en bättre balans i livet.

Vad innebär ”positiv ensamhet”

Positiv ensamhet kan definieras som en självvald tid i avskildhet som upplevs som givande och bidrar till välbefinnande. Till skillnad från ofrivillig ensamhet, som förknippas med negativa känslor och en upplevd brist på social kontakt, är positiv ensamhet ett val som motiveras av en önskan om att kunna tillbringa tid ensam.

Medan social isolering är ett objektivt tillstånd, som handlar om en brist på sociala kontakter och interaktioner, är ensamhet en subjektiv känsla av att vara ensam och sakna meningsfulla relationer, oavsett den faktiska mängden social kontakt.

En person kan vara socialt isolerad utan att känna sig ensam om det är ett självvalt tillstånd, och omvänt kan någon känna sig djupt ensam även i ett socialt sammanhang om de upplever en brist på meningsfull kontakt.

Positiv ensamhet är ett tillstånd där varken social isolering eller känslan av ensamhet upplevs negativt; i stället omfamnas avskildheten för dess inneboende värde. I Sverige används ibland termen ”avskildhet” på ett liknande sätt och kan ge tid för återhämtning och reflektion.

De psykologiska fördelarna med positiv ensamhet är många och väl dokumenterade.

Tid ensam ger en unik möjlighet till reflektion och introspektion, vilket kan leda till ökad självinsikt och en djupare förståelse för ens egna värderingar och livsmål. I en hektisk vardag kan stunder av ensamhet fungera som en tillflyktsort för återhämtning och påfyllning av energi, vilket minskar stress och bidrar till ökat välbefinnande.

Denna tid i avskildhet kan även främja personlig utveckling och självkännedom, vilket stärker känslan av självständighet och individualitet. Dessutom kan tid ensam erbjuda en möjlighet att bearbeta känslor och komma i kontakt med sitt inre utan yttre distraktioner.

För många är ensamhet en viktig katalysator för kreativitet, då den ger utrymme för oavbrutet tänkande och utforskande av nya idéer.

Det är viktigt att notera att dessa fördelar inte är begränsade till introverta individer. Även om introverta kanske oftare söker sig till ensamhet, kan även extroverta dra nytta av att medvetet skapa tid för sig själva för reflektion och återhämtning.

Ensamhetens landskap i Sverige: Trender och siffror

Svensk forskning är inte lika bra som den amerikanska på att kvantifiera hur mycket tid svenskar tillbringar ensamma. Men den ger ändå insikter i boendesituationer och upplevelser av ensamhet.

Sverige har en relativt hög andel ensamhushåll jämfört med andra europeiska länder. Över 36 procent av hushållen består av en person. Bland personer över 60 år bor mer än en tredjedel ensamma. Denna höga andel antyder att en betydande del av svenskarna tillbringar en avsevärd tid i fysisk avskildhet, antingen av nödvändighet eller av eget val.

Det är dock viktigt att poängtera att trots den höga andelen ensamhushåll rapporterar svenskar inte nödvändigtvis högre nivåer av ensamhet jämfört med andra länder. Vissa studier tyder till och med på motsatsen. Folkhälsomyndigheten konstaterar att de flesta trivs bra med att ibland vara på egen hand för återhämtning och reflektion, vilket indikerar en viss acceptans för ensamhet.

Trots detta fokuserar svensk forskning i stor utsträckning på de negativa aspekterna av ofrivillig ensamhet och dess inverkan på hälsan, som uppmärksammas som ett problem.

En nationell folkhälsoenkät från 2024 visar att 18 procent av befolkningen (16 år och äldre) ibland, ofta eller alltid känner sig ensamma, med högre siffror bland unga vuxna (16–29 år) och personer över 85 år. Även om positiv ensamhet är möjlig, upplever en betydande del av befolkningen ensamhet på ett negativt sätt.

Stigma kring ensamhet i Sverige kan förstöra fördelarna med positiv ensamhet

Det finns indikationer på att det i Sverige finns ett stigma kopplat till att vara ensam, där människor kan känna skam över detta. I många sammanhang förknippas ”ensamhet” med brist på gemenskap eller utanförskap, och att vara ensam kan uppfattas som något skamfyllt som man försöker dölja.

Detta stigma kan potentiellt försvåra erkännandet och acceptansen av ”positiv ensamhet”. Om alla former av ensamhet betraktas negativt, riskerar de fördelaktiga aspekterna att förbises eller avfärdas.

En svensk studie har visat att introverta individer oftare upplevde både objektiv och subjektiv ensamhet. Svensk kultur till skillnad från amerikansk, värderar introversion, men detta kan skapa ett samhälleligt tryck att vara mer utåtriktad, vilket potentiellt kan leda till stigma för dem som föredrar ensamhet. Sverige är även ett fritt land och man väljer själv sina vänner och sociala kontakter.

Det finns därmed ett värde i att se skillnaden mellan frivillig och ofrivillig ensamhet, för att man ska kunna dra nytta av de positiva aspekterna av självvald tid ensam. Termen ”positiv ensamhet” nämns uttryckligen som ett tillstånd som kan ge energi och återhämtning.

Det finns redan en positiv syn på att vara ensam även i Sverige men den är inte dominerande. Även om man inte vill vara ensam kan ibland ett dåligt sällskap vara sämre än inget sällskap alls och att välja ensamhet kan faktiskt främja den allmänna hälsan.

Sociala medier: En fristad eller en fälla?

Forskning i Sverige undersöker det komplexa förhållandet mellan användning av sociala medier och känslor av ensamhet. Den sluts som forskarna har dragit är paradoxal. Sociala medier kan användas för att skapa och upprätthålla kontakter. Överdriven användning kan dock leda till ökade känslor av ensamhet och isolering. Tiden man tillbringar ensam på sociala medier är något annat än verklig ensamhet.

Det är viktigt att skilja mellan att vara fysiskt ensam medan man interagerar med sociala medier och att medvetet koppla bort för att vara närvarande med sig själv. Verklig ensamhet handlar om att vända uppmärksamheten inåt, sakta ner, reflektera och vara emotionellt tillgänglig för sig själv. Kvaliteten på ensamheten är viktigare än bara kvantiteten av tid som tillbringas ensam. Medveten, skärmfri ensamhet möjliggör att de psykologiska fördelarna uppstår, medan passiv konsumtion av sociala medier ofta hindrar dessa fördelar.

Balans är nyckeln: Både ensamhet och gemenskap för ett hälsosamt liv

Människan är en social varelse, och meningsfulla relationer med andra är avgörande för välbefinnandet. Omfattande forskning i Sverige om de negativa hälsoeffekterna av ensamhet och social isolering understryker det grundläggande behovet av kontakt med andra. Positiv ensamhet bör inte ses som en ersättning för social interaktion utan som en kompletterande aspekt av ett balanserat liv.

För att uppnå en hälsosam balans är det viktigt att medvetet skapa utrymme för både ensamhet och social kontakt. Självinsikt är viktigt för att kunna göra lämpliga val och tillgodose båda behoven. Det handlar om att regelbundet tillbringa tid i enskildhet, ägna sig åt hobbyers och intressen, praktisera mindfulness och tillbringa tid i naturen. Samtidigt är det lika viktigt att vårda befintliga relationer och aktivt söka meningsfulla sociala interaktioner.

Slutsats: Att omfamna kraften i ”positiv ensamhet”

Sammanfattningsvis visar analysen att medan ensamhet och social isolering är betydande folkhälsoproblem i Sverige, finns det även en viktig distinktion att göra mellan ofrivillig ensamhet och den självvalda ”positiva ensamheten”.

Den senare kan erbjuda en rad psykologiska fördelar, inklusive ökad reflektion, återhämtning och personlig utveckling. Även om det finns ett visst stigma kring att vara ensam i Sverige, antyder forskning att många svenskar som bor ensamma inte nödvändigtvis känner sig mer ensamma än andra.

Det är dock viktigt att vara medveten om hur sociala medier kan påverka vår upplevelse av ensamhet, där överdriven användning paradoxalt nog kan leda till ökade känslor av isolering. För att främja välbefinnande är det avgörande att hitta en hälsosam balans mellan meningsfull social interaktion och den återhämtande och insiktsfulla praktiken att tillbringa kvalitetstid ensam.

Att omfamna kraften i ”positiv ensamhet” kan vara ett värdefullt verktyg för att förbättra det mentala och emotionella välbefinnandet i det svenska samhället.