Toxiska gränser: När gränsdragning blir ett problem
Livsstil / Psykologi och samhälle
2024-08-14 Lär dig känna igen när gränserna är förödande för en hälsosam miljö i vardagen, hemma eller på jobbet.
Personliga gränser är viktiga för att skapa hälsosamma relationer, men det finns också gränser som är allt annat än sunda. Dessa toxiska gränser kan skada både dig själv och dina relationer. De skapar dessutom en toxisk miljö. Gränserna i den här artiklen har inspirerats av psykologiprofessorn Sam Vaknins YouTube-video med titeln 5 Signs of Weaponized Boundaries.
Kontrollerande gränser: "Det är mina regler som gäller"
Den här typen av gränsdragning kännetecknas av en "mitt sätt eller inget sätt"-attityd. Personen sätter upp strikta och oflexibla regler utan att ta hänsyn till andra. Det kan handla om att förbjuda vissa ämnen, kläder eller beteenden. Dessa gränser är själviska och beväpnas för att kontrollera och oprovocerat kränka andra. De kan dessutom vara förnedrande och isolerande.
Exempel: En kristen som aldrig tillåter diskussioner om andra religioner eller utövandet av någon annan religion. En diabetiker som förbjuder tårta i hela hushållet för alla familjemedlemmar. Ett barn som missat middagen får inte äta någonting förrän frukost nästa morgon.
Föränderliga gränser: "Vad gäller idag?"
Här är gränserna oklara och ständigt skiftande. Du vet aldrig riktigt var du står, och det är svårt att veta vad som är acceptabelt beteende. Det kan handla om att sätta olika gränser för olika personer eller att ändra reglerna beroende på humör. Detta skapar en känsla av osäkerhet och frustration. Denna typ av gränsdragning är mycket självisk i och med man får känslan av att allt börjar snurra runt en viss persons intressen och humör. Detta kan skapa en känsla av att vara ständigt på helspänn och att aldrig veta om man agerar rätt eller fel.
Exempel: En vän säger att ni alltid kan vara öppna och prata om er själva, men blir upprörd när du gör det. En rumskompis anser att ni måste vara tysta efter klockan nio på kvällen men när vissa kompisar kommer på besök är det fest hela natten.
Sadistiska gränser: "Lid för att behaga mig"
Denna typ av gränsdragning innebär att du tvingas offra dina egna behov och intressen för att behaga den andra personen. Det handlar om att sätta sina egna behov åt sidan för att tillgodose andras krav, ofta på bekostnad av ditt välbefinnande, mentala hälsa och självkänsla. Gränserna är utformade för att undergräva din egen välfärd, självrespekt och mental hälsa. De syftar till att kontrollera dig och ditt beteende, ofta genom skuld, skam eller rädsla. Gränserna är utformade för att få dig att känna dig mindre värd, otillräcklig och beroende av den andra personen. När du försöker sätta upp dina egna gränser eller uttrycka dina behov, möts du med negativa konsekvenser.
Exempel: Tänk dig en chef som ställer orimliga krav på prestationsförmåga samtidigt som man måste följa orimliga ineffektiva onödiga arbetsrutiner. Dina åsikter om hur du kan jobba för att det också ska vara bra för din fysiska och mentala hälsa ignoreras. När du sedan misslyckas kan chefen klaga att du kostar företaget mycket pengar och hotar med att du får sparken. Hen kan även klaga på allt du gör, inget är bra nog och du måste börja om eller jobba övertid.
Passiv-aggressiva gränser: "Jag säger inte vad jag menar"
Denna typ av gränser är ofta subtila och uttrycks genom passiv-aggressiva beteenden eller överdriven vaksamhet. Det handlar om att försöka kontrollera andra genom indirekt aggression, ofta genom att ställa krav eller skapa en atmosfär av osäkerhet och paranoia. Gränserna har att göra snarare med försök att indoktrinera någon i en företagskultur som blir sektliknande. Man hjärntvättar och ger sig på beteendeförändring. Man känner sig oftast testad och man får känslan av att man alltid misslyckas.
Exempel: När du ”bryter” mot en regel bemötts du inte av ärliga samtal utan av en känsla av uteslutning. Du känner att du har gjort något fel, men vet inte riktigt vad. Du trodde något var tillåtet men det verkar inte vara så. Människor runt dig har ett kultliknande beteende. Egentligen handlar det hela inte om reglerna, utan snarare om hur de påverkar dig. I närvaron av en sådan person går man på äggskal.
Överdrivna gränser: "Jag är speciell"
Dessa gränser baseras på en ouppnåelig eller overklig vision som inte har något stöd i verkligheten. Du förväntas anpassa dig till dessa fantasier utan att ifrågasätta dem eller exponera deras orimlighet. Realism och sanning är ett brott mot reglerna.
Exempel: En person med grandiosa gränser kräver att du alltid ska vara tillgänglig för dem och stödja deras drömmar, oavsett hur orealistiska eller orimliga de är. Om du ifrågasätter dem, anses du vara självisk, svartsjuk eller en dålig vän. Någon sjunger mycket falskt exempelvis men man måste klappa händerna och berätta för hen hur imponerad man är.
Tysta gränser: "Gissa vad jag vill"
När någon inte kommunicerar sina gränser tydligt utan förväntar sig att andra ska känna till dem. Det kan leda till missförstånd, frustration och konflikter. Det finns en förväntan på telepati och tankeläsning. Du förväntas uppfylla deras outtalade förväntningar även om det inte har skett någon klar kommunikation angående förväntningarna. Det är en miljö med kryptisk kommunikation eller ingen kommunikation eller så har kommunikationen avbrutits.
Exempel: Föreställ dig att du bor med en familjemedlem som aldrig berättar vad de vill ha, men förväntar sig att du ska kunna läsa deras tankar och agera i enlighet med deras outtalade förväntningar. Om du inte kan uppfylla dessa förväntningar, kan du få höra att du är oförstående eller självisk, trots att du inte fått någon klar vägledning. Detta kan också ske i barnuppfostran när barn straffas över att göra fel utan att föräldern någonsin sagt vad man får och inte får göra och i vilka situationer. Någon annan gång har det varit okej, men just nu är det fel och inte heller får man veta varför.