Behaviorism: Svagheter eller nackdelar

Många kritiker hävdar att behaviorism är en endimensionell metod för att förstå mänskligt beteende och att behavioristiska teorier inte tar hänsyn till fri vilja och inre påverkan såsom humör, tankar och känslor.

Behaviorismen har kritiserats då den anses underestimera komplexiteten i mänskligt beteende. Många djurförsök kan inte heller generaliseras till människor.

Behaviorism bortser från andra typer av inlärning, i synnerhet inlärning som inte sker via förstärkning och straff.

Människor och djur kan anpassa sina beteenden när ny information introduceras, även om tidigare beteendemönster har etablerats genom förstärkning.

Dessutom kan man tänka sig att personer som förstår mekanismerna med straff och belöning, stimulus och respons, har större chans att bli immuna mot det.

Biologiska faktorer såsom hormonnivåer förbises också av behavioristerna.

Människan reduceras i behaviorimen till en maskin som kan påverkas i önskat riktning. Brist på förståelse för andra processer och faktorer som inte kan iakttas kan leda till mycket negativa konsekvenser.

Föräldrar och lärare som använder sig av behavioristiska metoder förstärker sitt eget beteende och slutar prata med barnen eller ungdomarna. De slutar med att de förstärker sitt eget beteende som alltid handlar om konsekvenser och belöningar.

Behaviorismen ser människor vid födelsen som oskrivna blad som sedan måste lära sig önskade beteenden. Nu för tiden vet man att barn inte föds som oskrivna blad. Vår hjärna är redan vid födelsen utvecklad till en viss grad, därmed föds vi redan med hjärnstrukturer som ger oss en ursprunglig proto-personlighet. Felaktig användning av behavioristiska metoder som går emot dessa medfödda mönster kan störa barnens naturliga utveckling.