Kan man lita på sin intuition?

Livsstil / Psykologi och Samhälle

Är det verkligen möjligt att veta något med säkerhet, genom att helt enkelt lita på magkänslan? Är intuitionen verkligen rätt måttstock som kan vägleda oss när vi skall fatta viktiga beslut? Eller är det bättre att använda förnuftet och lita på statistisk data?

Förespråkare för intuitionen menar att vi skall använda oss mer av vår högra hjärnhalva och vår inre vetande när vi skall fatta beslut. Skeptikerna säger tvärtom. Vilka skall vi tro på?

 

 

Intuitionens kraft

Det har visat sig att vi verkligen vet mer än vi tror att vi vet. Vi har inte tillgång till alla processer som sker i hjärnan. Detta bekräftas i studier av det omedvetna. En del av vårt tänkande är kontrollerat (medvetet och avsiktligt) medan en annan del av vårt tänkande är automatiskt (omedvetet). Det finns flera begrepp som kan förklara sådana processer, bland annat:

Mentala scheman som automatiskt, intuitivt, leder vårt tänkande och bidrar till våra tolkningar och våra erfarenheter.

Känslomässiga reaktioner är nästan spontana, innan vi ens hinner tänka. Det vi gillar och det vi ogillar kräver föga analys.

 

 

Expertis och erfarenhet, kan utgöra sådana processer som kan förväxlas med intuition.

Implicit kunskap är sådan kunskap som vi har, och som vi inte kan sätta ord på, och som vi inte vet att vi har. Kunskap som vi vet vi har, och som vi med lätthet uttrycker, kallas för explicit kunskap.

Subminimala stimuli kan påverka oss omedvetet.

Med andra ord finns det många hjärnfunktioner som fungerar omedvetet och därför intuitivt och oavsiktligt, utan att vi behöver anstränga oss på något sätt. (Myer, 2000: 25)

Intuitionens begränsningar

Det finns forskare som kan bekräfta att omedvetna tankeprocesser kan producera intuition, men informationen som tas fram är inte alltid pålitlig. Det omedvetna är inte alltid lika smart som man trodde var. Vi har en benägenhet att konstruera kunskaper, minnen, illusioner, fantasier och missförstå information Myers, 2000:25-6).

 

 

Vi vet inte alltid varför vi gör det vi gör 

Det sägs att vi kan observera oss själva genom att inrikta vår uppmärksamhet inåt. Ibland tror vi att vi vet, men vår inre information är oftast fel. När vi förklarar vårt beteende har vi oftast fel, i synnerhet när orsaker till vårt beteende inte är uppenbara. Detta gäller även när vi förutsäger vårt framtida beteende och framtida känslor i olika situationer (Myers, 2000:26-7).

Konstruktion av minnen

Psykologisk forskning har visar att våra minnen oftast inte är exakta kopior av det vi har upplevt utan de konstrueras, för att matcha våra aktuella känslor och förväntningar. Vi undviker därmed kognitiv dissonans (Myers, 2000:28-9).

 

 

Rekonstruktion av gamla attityder

För att upprätthålla en kognitiv balans, brukar människor som ändrat sig påstå att de alltid tyckt, tänkt eller känt på ett viss sätt, trots att ens attityder har ändrats (Myers, 2000:29).

Vi har även en benägenhet att revidera våra minnen angående andra människor i samband med att vår relation till dessa människor förändras. Det är inte alls så att man inte är medveten om hur det egentligen var, utan, att våra känslor styr i stort sett vår attityd och vad vi väljer att se hos andra människor (Myers, 2000:30).

Rekonstruktion av gammalt beteende

När människor skall förklara ett skeende eller ett beteende som äger rum i nutiden i jämförelse med hur det var, har de förmågan att rekonstruera beteenden i det förflutna. Självanalyserande rapporter är oftast felaktiga och anses av Myers inte särskilt användbara i forskning.

KÄLLOR:

Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers

Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson