Den välmenande sexismens mörka sida
Livsstil / Psykologi och samhälle
Fientlig och välmenande sexism fungerar som piskan och moroten.
2022-08-06 Sexism och könsroller är fortfarande ett aktuellt ämne och denna artikel handlar om sexismens två sidor och varför den sexism som verkar välmenande är ännu farligare.
Sexism handlar i grunden stereotyper, om rigida idéer om könsroller.
Enligt den ambivalenta sexismmodellen (Glick och Fiskes, 1996) förekommer sexism i både fientliga och välmenande former. En typ straffar upplevda brott mot könsnormer, medan den andra belönar kvinnor när de lever upp till kvinnliga stereotyper.
Den fientliga sexismen hindrar kvinnor från att nå deras fulla potential genom att man blir fientlig när kvinnor bryter mot könsroller. Den fientliga sexismen handlar om idéer om vad kvinnor bör och inte bör göra. Fientliga sexister klagar över och blir irriterade då kvinnor bryter mot etablerade könsnormer. Kvinnor som lever vissa liv, klär sig på vissa sätt eller jobbar inom vissa områden nedvärderas. De behandlas på antisociala sätt.
Den välmenande sexismen går ut på att belöna kvinnor när de lever upp till etablerade könsnormer genom att de behandlas på prosociala sätt, men kan vara ännu farligare, eftersom den grundar sig snarare i idén i vad kvinnor kan och inte kan göra. I detta fall är underlägsenheten implicit, inget man kan undgå. Man kan utgå från att kvinnor och män i biologisk mening är så pass olika att kvinnor helt enkelt inte är lika smarta som män. Kvinnor slutar med att de känner sig odugliga och inkompetenta.
Man kan ha en idé om att kvinnor och män kompletterar varandra men att en kvinna är så olik en man att vissa aktiviteter och samhällssfärer är så pass komplicerade att endast starka, logiska, män klarar av de utmaningar som finns.
Attityden mot kvinnor kan verka positiv men begränsar kvinnors roller genom idén att kvinnor är svagare och att de behöver skydd, så kallad paternalism. Man belönar kvinnorna genom exempelvis smicker för att hålla sig till den typiska traditionella kvinnorollen och för att förstärka etablerade könsnormer.
I den ambivaenta sexismmodellen fungerar fientlig och välmenande sexism som piskan och moroten som håller könsnormerna vid liv. Kvinnor och flickor straffas när de bryter mot traditionella könsnormer (fientlig sexism) och belönas för att anta traditionella könsroller (välmenande sexism).
Den välmenande sexismen kan ha negativa konsekvenser för en kvinna när exempelvis en chef begränsar hennes roll på jobbet eftersom kvinnlighet förknippas med högt familjeansvar. Många kvinnor kan må bra av att skyddas och sexismens ambivalens gör det svårt för kvinnor att känna igen den när den inträffar.
Den ambivalenta sexismen påminner om den ”trauma bond” som bildas mellan en misshandlad kvinna och hennes misshandlare, och som uppstår när kvinnor utsätts för psykiskt och fysiskt våld följd av kärlek och omtanke, något som gör det nästintill omöjligt för kvinnan att lämna honom.
För att lättare känna igen denna typ av sexism, här är några röda flaggor.
Idén om att män ansvarar för kvinnor (paternalism). Man kan exempelvis anse att män måste skydda och försörja kvinnor, öppna deras dörrar och ha kontroll över familjen ekonomi. Beslut fattas inte av kvinnorna utan för kvinnorna eftersom man redan från början anser att kvinnan inte kommer att kunna klara av uppgiften i fråga. Man förbiser henne och hon tror att hon är mindre kunnig och duglig.
Idén om att män och kvinnor är olika och kompletterar varandra. Man kan anse att kvinnor är naturligt lämpade för vissa yrken men inte andra. Detta har lett till att kvinnor under hundratals år blivit fastkedjade vid hemmet. På jobbet kan man exempelvis anse att kvinnor bättre hanterar relationer men att de inte är så bra på försäljning.
Idén om att kvinnor finns till för att tillfredsställa mäns behov. Medan kvinnor anses vara beroende av män, anser man samtidigt att kvinnor främsta roll i samhället är att förse män med kärlek och ömhet. Synsättet leder till att kvinnor reduceras till lustobjekt som saknar värde som fullfärdiga självständiga individer. Mellan män är detta beteende vanligt men kan komma till uttryck i prosociala former när man ger mannen komplimanger för den snygga kurviga kvinnan han har vid sin sida, något som kan leda till att kvinnan känner sig smickrad.
Vad kan man göra?
Studier har visat att den välmenande sexismen är vanligt förekommande överallt, även hos mellan 40 % och 80 % av männen som anser sig vara feminister och som vill hjälpa kvinnor i samhället och avbryta mönster av sexism och diskriminering.
Hur bryter man just denna trend under underminerar andra försök att skapa jämlikhet mellan könen? Som alltid gäller det att först medvetandegöra de mekanismer som gör den ambivalenta sexismen möjlig. Man bör träna på att fokusera mer på vad kvinnorna har i huvudet, på deras kompetens, deras värde som individer, och inte på vad de har under deras kläder eller på vad de gör under helgen. Förutom detta bör man ta beslut som inkluderar kvinnorna det gäller, utan att göra antaganden om dem. Även om de inte kan acceptera ett erbjudande, är det viktigt att de vet att de är bra nog och att man tänkt på dem.
Källor:
Benevolent sexism, Science Alert