Vad handlar våra mardrömmar om?
25-03-24 Forskning avslöjar skillnaden mellan mardrömmar och dåliga drömmarvarför de påverkar oss så starkt och varför det ändå är viktigt att drömma.
En studie från forskare vid Université de Montréal (2014) avslöjade att mardrömmar har en starkare emotionell påverkan än dåliga drömmar – och att rädsla inte alltid är den dominerande känslan.
I själva verket är rädsla ofta frånvarande i dåliga drömmar och förekommer endast i en tredjedel av mardrömmarna. I stället är känslor som sorg, förvirring, skuld och avsky vanliga.
Forskarna Geneviève Robert och Antonio Zadra analyserade totalt 253 mardrömmar och 431 dåliga drömmar, baserade på närmare 10 000 drömberättelser.
Skillnaden mellan mardrömmar och dåliga drömmar
Vad skiljer då en mardröm från en dålig dröm? Enligt forskarna är fysisk aggression det vanligaste temat i mardrömmar, och deras intensitet är ofta så hög att den väcker drömmaren. Dåliga drömmar, däremot, präglas oftare av konflikter i relationer och är mindre intensiva.
"Teman som död, hälsoproblem och hot är vanliga i mardrömmar," förklarar Geneviève Robert, försteförfattare till studien och doktorand i psykologi. "Men det är en missuppfattning att alla mardrömmar handlar om direkta hot. Ibland är det en obehaglig atmosfär eller en känsla av annalkande fara som får personen att vakna."
Hon nämner ett exempel från studien: "En deltagare drömde att hen såg en uggla sitta på en gren – och upplevde en överväldigande skräck."
Mäns och kvinnors mardrömmar skiljer sig åt
Studien visar också att män och kvinnor tenderar att drömma om olika typer av mardrömmar.
Mäns mardrömmar innehöll oftare katastrofer som översvämningar, jordbävningar och krig.
Kvinnors mardrömmar var dubbelt så ofta relaterade till konflikter i nära relationer.
Flera andra studier har dessutom visat att kvinnor upplever fler och mer känslomässigt intensiva mardrömmar än män. En studie av Jennie Parker från 2009 avslöjade att kvinnors mardrömmar kan delas in i tre huvudsakliga kategorier: att bli jagad eller hotad, att förlora en älskad person och förvirrande drömmar.
Studien visade också att kvinnors drömmar generellt innehåller fler familjemedlemmar och negativa känslor samt utspelar sig oftare inomhus, medan mäns drömmar innehåller fler inslag av fysisk aggression och fysiska intima interaktioner.
Varför drömmer vi – och varför har vi mardrömmar?
Frågan om varför vi drömmer är fortfarande obesvarad, men forskarna har flera teorier. En hypotes är att drömmar fungerar som en känslomässig bearbetning av vardagens händelser. I studien av Jennie Parker diskuteras även återkommande mardrömmar hos kvinnor. De återspeglar tidigare livserfarenheter och mardrömmens syfte är bearbetning av tidigare trauma och rädslor. En annan teori är att mardrömmar speglar störningar i nervsystemet.
Det som däremot är säkert är att alla människor drömmer, oftast under REM-sömnen, en fas som vi genomgår tre till fem gånger per natt. Dock glömmer de flesta sina drömmar direkt efter uppvaknandet – medan vissa, så kallade "stordrömmare", har lättare att komma ihåg dem. Cirka 5–6 % av befolkningen upplever regelbundna mardrömmar.
Drömmarnas arkiv – en unik databas
För att bättre förstå skillnaderna mellan drömmar, dåliga drömmar och mardrömmar genomförde forskarna en omfattande studie där 572 deltagare förde drömdagbok i två till fem veckor. Denna metod gav mer detaljerad information än traditionella enkäter.
I forskarnas arkiv finns tusentals drömbeskrivningar. En deltagare skrev:
"Jag är instängd i en garderob. En vit tygremsa tvingar mig att huka mig. I stället för kläder hänger stora, groteskt formade gosedjur – katter och hundar med grinande tänder och uppspärrade ögon. De dinglar och rör sig långsamt mot mig. Jag känner mig instängd och rädd."Vissa berättelser är lika långa som en sida, medan andra är korta och fragmentariska. Eftersom deltagarna skrev ner sina drömmar direkt efter uppvaknandet, har forskarna fått ta del av både detaljerade skildringar och mer osammanhängande anteckningar.
Mardrömmar kan behandlas
Även om mardrömmar i sig inte klassas som en sjukdom, kan de orsaka stort psykiskt lidande. Vissa personer utvecklar en rädsla för att somna på grund av upprepade mardrömmar, vilket kan leda till sömnstörningar och sömnlöshet.
Återkommande mardrömmar kan ofta kopplas till traumatiska upplevelser. Exempelvis rapporterar soldater efter strid ofta att de återupplever traumatiska händelser i sina drömmar. Även alkohol- och drogmissbruk, samt abstinens, kan bidra till fler och intensivare mardrömmar.
Mardrömmar kan även vara tecken på att något är fel. Exempelvis har studier visat att barn som blir mobbade i åldrarna 8–10 är mer benägna att drabbas av sömngång, nattskräck eller mardrömmar när de är 12 år gamla. Teorin är att mardrömmar är hjärnans svar på överväldigande ångest.
Andra studier har kunnat hitta samband mellan sömnlöshet, mardrömmar och beteendeproblem inklusive ADHD hos ungdomar.
Forskare har även kunnat hitta en korrelation mellan ensamhet med större frekvens av mardrömmar och dåliga drömmar.
Den goda nyheten är att mardrömmar går att behandla. En effektiv metod är mental visualisering, där drömmaren lär sig att aktivt förändra drömscenariot. Det kan innebära att konfrontera sin angripare eller att ett övernaturligt ingripande sker, exempelvis att en superhjälte dyker upp och räddar situationen.
Bättre att ha mardrömmar än inga drömmar alls
Dr. Rubin Naiman vid University of Arizona menar att vi förlorar drömmar i samma omfattning som vi förlorar sömn, och att detta kan orsaka många hälsoproblem. I sin artikel "Dreamless: the silent epidemic of REM sleep loss" förklarar han att faktorer som mediciner, missbruk, sömnstörningar samt livsstils- och beteendefaktorer kan minska vår REM-sömn och därmed även antalet drömmar.
Att förlora drömmar, särskilt den drömsömn som sker under REM-fasen, kan få allvarliga konsekvenser för både vår mentala och fysiska hälsa. Forskning visar att drömförlust bidrar till en ökad risk för sjukdomar, depression och nedsatt kognitiv funktion. När vi inte får ta del av den återhämtande effekten av drömmar, förlorar vi en viktig del av den emotionella bearbetningen som sker under sömnen, vilket i längden kan påverka vårt välbefinnande negativt.