Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn
25-03-15 En ny studie från Karolinska Institutet visar att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn.
Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives, bygger på forskning om fluoridhalter i dricksvatten och dess potentiella påverkan på barns utveckling.
Fluorid i dricksvatten: en omdebatterad fråga
Fluorid förekommer naturligt i dricksvatten som fluoridjoner, men halterna är generellt låga i kommunalt dricksvatten i Sverige. I vissa länder, såsom USA, Kanada, Chile, Australien och Irland, tillsätts fluorid i det kommunala dricksvattnet för att förebygga karies, vanligtvis i en koncentration om 0,7 mg per liter vatten. I Sverige är detta inte tillåtet, men höga fluoridhalter kan naturligt förekomma i bergborrade brunnar.
Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och ledare för studien, hävdar att tillsatsen av fluorid i dricksvatten är omdiskuterad på grund av farhågor om hälsorisker:
"Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling," säger Kippler.
Studerade 500 mammor och barn
För att undersöka sambandet mellan tidig exponering för fluorid och barns kognitiva förmågor analyserade forskarna data från 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh. Fluoridhalterna i deras dricksvatten är jämförbara med dem som återfinns i Sverige och många andra länder.
Barnens kognitiva förmågor utvärderades vid fem och tio års ålder av utbildade psykologer, och fluoridexponeringen mättes genom urinprover från både mammor och barn. Kippler betonar att fluor i tandkräm normalt inte är en betydande exponeringskälla eftersom den inte är avsedd att sväljas:
"Fluor i tandkräm är viktigt för att förebygga karies, men det är viktigt att lära även små barn att spotta ut tandkrämen efter tandborstningen," säger hon.
Livsmedelsverket uppskattar att 195 000 personer i Sverige har brunnsvatten med fluoridhalter över 1,3 mg/l, varav 3000 har halter över 6 mg/l. WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/l.
Sämre kognitiva förmågor vid högre fluoridhalter
Studien fann att högre fluoridhalter i de gravida kvinnornas urin var kopplade till sämre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder. Medianvärdet för fluorid i urinen hos gravida kvinnor var 0,63 mg/L. Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin uppvisade också sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter. Särskilt påverkade var barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck.
Intressant nog fann forskarna ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor. Enligt Kippler kan detta bero på kortare exponeringstid eller på att mätvärdena hos yngre barn inte är lika tillförlitliga på grund av variationer i hur fluorid tas upp och lagras i kroppen.
Mer forskning behövs
Eftersom studien är observationsbaserad går det inte att dra säkra slutsatser om orsakssamband. Forskarna betonar vikten av att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier för att fastställa eventuella risker.
Vidare forskning kommer att fokusera på att undersöka dessa samband i andra populationer samt utveckla experimentella modeller för att identifiera de molekylära mekanismer som kan ligga bakom påverkan av fluorid på kognitiv utveckling.
"Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan," avslutar Kippler.
Studien finansierades huvudsakligen av Formas och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.