Ny forskning visar hur pappors depression påverkar barn i åratal
2025-04-22 Ny forskning från Rutgers Health avslöjar att pappors psykiska hälsa spelar en avgörande roll för barns sociala och beteendemässiga utveckling – men den förbises alltför ofta.
I populärkulturen är bilden av pappan ofta idealiserad: stark, känslig, rolig och pålitlig. Allt från kändisar till reklamer för hårda drycker bygger på föreställningen om den lyckliga pappan. Men verkligheten är långt ifrån alltid så idyllisk. Pappor drabbas också av depression – och det kan få djupgående konsekvenser för deras barns framtid.
En banbrytande studie publicerad i American Journal of Preventive Medicine visar att depression hos pappor, särskilt om den inte upptäcks eller behandlas, kan påverka barns beteende ända upp i mellanstadieåldern.
Forskning som förändrar bilden av föräldraskap
Bakom studien står Kristine Schmitz, amerikansk docent i pediatrik i samarbete med forskare från två andra högskolor. De analyserade data från en omfattande amerikansk långtidsstudie, där över 1 400 pappor följdes upp från det att deras barn var fem år gamla.
Resultatet? Barn vars pappor uppvisade depressiva symtom vid fem års ålder löpte en signifikant högre risk att, fyra år senare, få beteendeproblem och sämre sociala färdigheter enligt sina lärare.
”Vi måste börja prata om depression hos båda föräldrarna – inte bara mammor,” säger Kristine Schmitz. ”Depression är behandlingsbar, och för att stödja hela familjen måste vi utveckla insatser som även inkluderar pappor.”
Varför påverkar pappans psykiska hälsa barn i så stor utsträckning?
Depression kan göra det svårare att vara känslomässigt närvarande som förälder. Det kan också skapa konflikter i hemmet, något som barn påverkas starkt av – särskilt i övergången till skolmiljö.
För barn som just börjat skolan är det extra kritiskt. Utmaningar vid denna milstolpe kan leda till beteenden som fortsätter eller förstärks i högre årskurser. Studien visade bland annat att barn till deprimerade pappor oftare uppvisade rastlöshet, ilska och lägre självförtroende.
Depression hos pappor – ett osynligt problem
Mellan 8 % och 13 % av papporna i USA drabbas av depression under barnets första år. Siffran stiger till hela 50 % om även mamman har postnatal depression. Trots detta är forskning kring pappors psykiska hälsa fortfarande relativt begränsad, särskilt bortom spädbarnstiden.
Den nya studien visar att det finns ett akut behov av att inkludera pappor i samtalen om psykisk hälsa i familjen. Genom att identifiera depressiva symtom tidigt kan man inte bara förbättra pappans välmående – utan också förebygga framtida problem hos barnet.
En studie från Karolinska Institutet kunde visa en liknande situation i Sverige, att cirka 15–20% procent av alla nyblivna pappor drabbas av depression i samband med att de blir föräldrar. Forskningen bygger på tidigare studier som visar också att barn som växer upp med deprimerade pappor löper högre risk för psykisk ohälsa och beteendeproblem i ungdomen. Studien visade dessutom att pappornas depression förvärrades av dåligt samarbete med den andra föräldern.
En liknande studie från 2021 fastslog att pappor vill ha mer professionellt och socialt stöd under övergången till faderskap. Fäder rapporterade dock färre depressiva symtom om de fick stöd från barnmorskor, barnhälsovårdare och deras partner. Cirka 21 % av fäderna i studien hade depressiva symtom.
liknande studie (2021)En ny syn på föräldraskap med pappor som behöver stöd
Att prata öppet om psykisk ohälsa i föräldraskap är en viktig nyckel till förändring. Schmitz betonar att föräldrar har möjlighet att föregå med gott exempel:
”Som föräldrar kan vi visa våra barn att det är okej att be om hjälp när vi mår dåligt. Det är en livslektion de bär med sig hela livet.”
Pappors psykiska hälsa påverkar hela familjen. Det är dags att bryta tystnaden kring depression bland män och erbjuda stöd – inte bara för deras egen skull, utan för nästa generation.