Våra förfäder var vegetarianer för tre miljoner år sedan
VetenskapHistoria och arkeologi
25-01-18 Kväveisotoper i tandemaljen visar inga tecken på köttkonsumtion hos Australopithecus.
Ny forskning visar att Australopithecus, våra mänskliga förfäder som levde för ungefär 3,5 miljoner år sedan i södra Afrika, troligen åt en kost som nästan helt bestod av växter. Forskare som analyserat kväveisotoper i tandemalj från sju individer har inte hittat några tydliga spår av köttkonsumtion.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science, bevisar att kött inte var en del av vardagsmenyn för dessa tidiga homininer.
Växter i fokus – inte kött
Att människan började äta kött anses vara en viktig milstolpe i vår evolution, eftersom det näringsrika proteinet kan ha bidragit till större hjärnor och utvecklingen av verktyg. Men exakt när våra förfäder började äta kött är fortfarande en gåta. Nu har forskare från Max Planck-institutet i Tyskland och Wits-universitetet i Sydafrika funnit bevis för att Australopithecus, som levde i södra Afrika för mellan 3,7 och 3,3 miljoner år sedan, främst höll sig till en växtbaserad diet.
Forskarna undersökte fossiliserade tänder från Australopithecus som hittats i Sterkfontein-grottan nära Johannesburg, en del av Sydafrikas berömda "Mänsklighetens vagga". För att få en tydligare bild jämförde de isotopvärden från Australopithecus med samma värden från samtida djur, som apor, antiloper och rovdjur. Tandemalj är kroppens hårdaste vävnad och kan bevara spår av vad ett djur åt för miljontals år sedan. I Australopithecus tänder var nivåerna av tunga kväveisotoper låga något som innebar att de inte befann sig särskilt högt upp i näringskedjan utan att de främst åt en vegetarisk kost. Forskarna utesluter inte att de ibland år ägg eller insekter.
Nyckeln till framtida forskning
Forskarna planerar att bredda sina studier till fler platser i Afrika och Asien för att undersöka när kött blev en vanlig del av kosten. Målet är att bättre förstå hur detta kan ha påverkat våra förfäders evolution och om det hänger ihop med utvecklingen av större hjärnor.
– Den här metoden ger oss en fantastisk möjlighet att förstå människans historia. Vi kanske snart kan svara på frågor som hur och när våra förfäder började äta kött, säger Alfredo Martínez-García från Max Planck-institutet.
Sterkfontein-grottorna fortsätter att vara en ovärderlig källa till ny kunskap. Professor Dominic Stratford, som leder forskningen vid grottorna, är stolt över deras bidrag:
– Att använda denna nya teknik på våra fossiler har gett oss en helt ny inblick i vad våra tidiga förfäder åt – och det verkar tydligt att kött inte spelade en stor roll.