Vetenskap / Historia & arkeologi
Något utplånade nästan alla våra forntida förfäder för 900 000 år sedan
Cirka 98,7 % av våra förfäder dog ut. Forskarna tror detta skapade ett evolutionärt tryck som ledde till en ny människoart.
2023-09-07 Ny forskning visar att forntida människor för nästan en miljon år sedan stod inför en nästan total utrotning.
En studie som publicerades i tidskriften Science fann DNA-bevis att en okänd mänsklig föregångare till homo sapiens drabbades av en enorm befolkningsminskning för cirka 900 000 år sedan.
Från cirka 100 000 individer minskade populationen efter en okänd katastrof till 1280 individer. Omkring 98,7 procent av människans förfäder dog ut. Det skulle ta över 100 000 år för populationen att återigen nå det ursprungliga antalet före katastrofen.
Populationsnedgången sammanföll med stora klimatförändringar med längre istider och torka i Afrika och Eurasien. Även fossilregistret är tom under samma tidsperiod.
I studien använde forskarna genomisk information från 3 154 personer från över 50 olika befolkningsgrupper, 10 afrikanska och 10 icke-afrikanska populationer. Forskarna kunde utifrån detta en slags evolutionär tidslinje.
Genom att titta på de olika versionerna av gener i en befolkning är det möjligt att datera när specifika gener först uppstod - ju mer tid som har gått, desto större chans för olika varianter av en gen att dyka upp. Genom att uppskatta frekvensen med vilken gener har uppstått över tid kan forskare få insikter om hur förfädernas populationer växte och krympte över tiden.
Forskarna kom fram till att den lilla överlevande befolkningen efter katastrofen som utplånade nästan alla forntida människor levde tillsammans i ett enda resursrikt område, med största sannolikhet Afrika.
Forskarna tror att flaskhalsens existentiella tryck kunde ha utlöst uppkomsten av en ny art, Homo heidelbergensis, som vissa tror är den gemensamma förfadern till moderna människor och våra kusiner, neandertalarna och denisovanerna. Homo sapiens tror man har uppstått för cirka 300 000 år sedan.
Att en sådan liten befolkning lyckades överleva är ett mirakel, hävdar forskarna eftersom en epidemi eller ett vulkanutbrott kunde mycket väl ha utplånad resten av de tidiga människorna.
"Vi vet från evolutionsbiologin att uppkomsten av en ny art kan ske i små, isolerade populationer, säger Giorgio Manzi, antropolog vid Sapienza-universitetet i Rom, till The Guardian.
Afrikanerna bär spår av ännu en så kallad flaskhals som forskarna tror har att göra med migrationen från Afrika till den europeiska kontinenten.
Den största frågan är om neandertalare och denisovaner också kommer från samma lilla genetiska grupp som inträffade för nästan en miljon år sedan samt hur den dessa människoarter eventuellt divergerade från ursprungsbefolkningen.