Medvetandets mysterium: dementa som återfår minne och identitet dagar före döden

Vetenskap Neurologi

Bild: Depositphotos

2024-05-07 Terminal och paradoxal luciditet används för att beskriva en plötslig och oförklarlig återställning av minne och identitet hos dementa och andra som lider av neurodegenerativa sjukdomar.

Demens brukar liknas vid ett "långt farväl", en gradvis förlust av minne och identitet. Personens förmåga att kommunicera, äta och röra sig självständigt, känna igen anhöriga och förstå sin omgivning bleknar sakta men säkert.

Men mitt i denna mörka verklighet finns berättelser om något mystiskt och oförklarligt. Sedan1800-talet har det funnits berättelser om demenssjuka som plötsligt blir klara och engagerade. De deltar i meningsfulla samtal, återkallar minnen och visar tecken på sitt tidigare jag, för att sedan snabbt återgå till sitt vanliga tillstånd.

Terminal och paradoxal luciditet

Dessa episoder så kallade "terminal klarhet", inträffar ofta strax före döden (43% dör inom 24 timmar , 84% inom en vecka). Begreppet terminal (slutlig) luciditet myntades år 2009 av forskarna Michael Nahm och Bruce Greyson.

Begreppet paradoxal luciditet kallas episoderna av klarhet som inträffar långt före döden och i andra sjukdomar som påverkar hjärnan, såsom hjärnskada, hjärnhinneinflammation, schizofreni och hjärntumörer. Man anser att detta tillstånd av klarhet är paradoxalt eftersom människor återställer förmågor som antas vara förlorade.

Varför uppstår detta fenomen?

Forskare har försökt förklara detta fenomen. Vissa episoder av klarhet verkar vara relaterade till närhet till nära och kära, medan andra kan utlösas av musik. Men många gånger har dessa episoder ingen uppenbar utlösare.

Forskarna kämpar för att förklara detta fenomen. Vissa spekulerar att det rör sig om förändringar i hjärnans aktivitet före döden , medan andra ser det som ett sista farväl, en chans till avslutning eller kontakt med en annan verklighet.

Terminal klarhet kan vara ett smärtsamt och förvirrande fenomen, men det kan också erbjuda en sista, vacker glimt av den person vi en gång kände. Att vara medveten om detta kan ge oss tröst och möjlighet att ta vara på den dyrbara tid vi har kvar.

Det är svårt att studera dessa fenomen eftersom de är oregelbundna och svåra att förutsäga. Dessutom skulle det vara etiskt tveksamt att forska på dessa ögonblick under döende stunder.

 

Källa

Ursprunglig artikel på The Conversation, har omskrivits. Den ursprungliga artikeln har publicerats under en Creative Commons licens.