Stonehenge, en neolitisk solkalender

Ny teori förklarar hur kalendern uppstod och fungerade.

 

 

2022-03-03 Stonehenge har använts som en solkalender menar en arkeolog. Teorin har funnits en lång tid men först nu har man kommit på hur den fungerade. I förhistoriska tider använde man sig av en sådan neolitisk kalender för att hålla reda på årstiderna. Var och en av stenarna var menade att representera en veckodag.

Bild: Stonehenge. En vecka bestod av 10 dagar enligt den nya teorin.

Teorin publicerades i tidskriften Antiquity  2022-03-01.

Arkeologen Timothy Darvill noterade att många stenar i Stonehenge har vält och många saknas. Ursprungligen bestod dock monumentet av 30 stora stenar som representerade 30 dagar. 30 dagar gånger 12 månader är lika med 360 dagar.

En korrekt solkalender består av cirka 356,25 dagar men den gregorianska kalendern som vi använder nu består av 365 dagar, med en skottdag vart fjärde år för justering med en extra dag som går förlorad.

 

 

I Stonehenge hittar man inuti denna stora stencirkel en mindre cirkel med 10 stenar som parades 2 och 2, som representerade ytterligare 5 dagar, enligt solkalenderteorin. Totalt får man därmed 365 dagar.

Bild: Hur solkalender var uppbyggd och fungerade enligt Darvill.

Utanför denna stora cirkel på 30 stenar finns det ytterligare 4 stenar, som arkeologen Timothy Darvill kallar för stationstenar och de kunde ha indikerat de den extra skottdagen som går förlorad i kalendern.

Darvill noterade dessutom att var tionde dag markeras genom tunnare stenar samt större gap med övriga stenar. Han menar att en vecka kunde ha innehållit 10 dagar i stället för 7. En månad bestod därmed av tre tiodagarsveckor.  

Forskare har länge känt till att Stonehenge byggdes för att anpassa sig till vinter- och sommarsolståndet; Darvill tror att denna anpassning gjorde till att man kunde använda kalendern under en lång tid genom att monumentet korrekt återspeglade årstiderna i hundratals år.

 

 

Uppbyggnaden av Stonehenge som kalender har enligt forskarna varit en process som tog tusen år. När Stonehenge först byggdes 3000 f.Kr. brydde man sig snarare om månfaserna. Med tiden blev man alltmer intresserad av solens rörelser. Anledningen kunde ha varit ändrad religiösa föreställningar.

De delar av Stonehenge som verkar bilda en kalender byggdes mellan ungefär 2620 f.Kr. och 2480 f.Kr.

Det är möjligt idén med solkalendern reste till Storbritannien från Mesopotamien och Egypten handelsvägen. Det är också möjligt att man utvecklade solkalendern i Stonehenge, på egen hand, utan kunskap om liknande utvecklingar i mellanöstern under ungefär samma tidsperiod.

Källor:

Livescience