Ny svensk studie: Köttätande anses ligga bakom människans evolutionära framgång

Vetenskap / Historia & arkeologi

(ScienceDaily 2012-04-20) När människorna började jaga djur och äta deras kött, innebar detta att kvinnor tidigare kunde avvänja sina barn.

Därför kunde de också föda fler barn något som bidrog till att människobefolkningen successivt spred sig över världen. Det finns enligt en forskargrupp från Lunds Universitet ett samband mellanköttätande och en snabbare avvänjningsprocess. I studien ingick nästan 70 däggdjurs-arter.

Jakt var ett avgörande steg i människans evolution. Människan behövde utveckla en större hjärna för att kunna använda verktyg och planera jakten. Samtidigt var det köttätandet som bidrog till utvecklingen av hjärnan. ”Detta har varit känt under en lång tid. Men ingen har tidigare visat ett så starkt samband mellan köttätande och amningens varaktighet, en viktig pusselbit i detta sammanhang. Att äta kött innebär kortare amningsperioder och kortare tid mellan födslar. Detta måste ha haft en avgörande inverkan på människans utveckling”, hävdar Elia Psouni, utvecklingspsykolog, vid Lunds Universitet. Hon har tillsammans med neurofysiologen Martin Garwicz och evolutionsgenetikern Axel Janke publicerad resultaten i tidskriften PLoS ONE.

Människor ammar sina barn i 2-4 månader. Detta är inte mycket om man tänker på att människans livslängd är så lång i jämförelse med andra arters. Kvinnliga schimpanser diar sina ungar i 4-5 år och den maximala livslängden för schimpanser är bara 60 år. Elia Psouni utvecklade en matematisk modell som visade att alla arter, upphör att amma när ungarnas hjärnor har nått ett bestämt utvecklingsstadium. Köttätare kommer att avvänja tidigare än växtätare och allätare. Alla köttätande arter, från små djur som illrar och tvättbjörnar till stora djur som pantrar och späckhuggare och människor, har en relativ kort amningsperiod. Skillnaden mellan oss och de stora aporna är faktiskt att vi människor är köttätare, medan gorillor, orangutanger och schimpanser är växtätare eller allätare.

Lund-gruppen publicerade för några år sedan en annan studie om den tidpunkt då ungar och barn börjar lära sig att gå. Liknande mönster upptäcktes mellan däggdjursarter: det är en särskild steg i hjärnans utveckling som avgör när det är dags att börja gå, oavsett om du är igelkott, iller eller människa.

Det finns stora likheter mellan människor och djur och kulturella och sociala faktorer skapar variation men när det kommer till vissa utvecklingsprocesser handlar det om enkel biologi, hävdar Elia Psouni.

Forskarna hävdar också att deras studie endast ger en förklaring till hur människor kunde föröka sig snabbare för att sprida sig och befolka jordklotet. Studien säger ingenting om vad människan bör eller inte bör äta idag.