Ett implantat för varje problem: Hur neurovetenskapen hotar människan och samhället

Vetenskap / Neurologi

Implantat - hot mot människa och samhälle

Snart kan det vara dags att glömma bort ”gammaldags” terapi verkar det i alla fall som eftersom forskningen inom medicin, humanvetenskaper, kognitionsvetenskapen, datavetenskapen och hjärnvetenskapen, inriktas på forskning som avser den mänskliga hjärnan och utveckling av en myriad av kognitiva implantat. 

The Human Brain Project(Människohjärnprojektet), som arbetar med ett forskningsområde som kallas för hjärnemulering, eller hjärnkopiering, håller på att utveckla implantat eller hjärngränssnitt som kan användas för medicinska skäl för att bland annat bota missbruk, Alzheimers sjukodom, ångest, ADHD, depression, epilepsi, nedsatt hörsel, sömnlöshet, milda kognitiva störningar, migrän, multipel skleros, smärta, fetma, Parkinsons sjukdom, blindhet, hörselnedsättning, schizofreni och stroke.

På "Singularity Summit" samlas oftast transhumanister och hjärnforskare för att diskutera forskningen. De mest framstående och kända personerna inom området, talar om emulering av det endokrina systemet som styr över känslor och emulering av människas nervsystem. Dessa är bland annat Anders Sandberg och Nick Boström. Den artificiella hjärnan, beskrivs idag som den största utmaningen. Att den här forskningen och kopieringen bara kan göras på helt friska människor, undviks i de flesta samtal.

Att den här tekniken är möjlig beror på snabba framsteg inom bland annat nanoteknik och elektrisk- och magnetisk teknik, som kan läsa av hjärnverksamheten och ingripa för att återställa, reparera, regenerera eller ersätta skadade eller degenererande områden i hjärnan. Forskningsområdet är stort, och innefattar områden såsom neuroinformatik (en sammankoppling av datorer och hjärnvetenskap), hjärnvetenskap, medicin, kognition, simulering, superdatorer, neuro-robotar, och hjärnimplantat. Utveckling av kognitiva datorer, människor som liknar robotar och robotar som liknar människor är olika delmål. 

Det mänskliga hjärnprojektets huvudmål är att simulera den mänskliga hjärnan. HBP (human brain project) samarbetar med 13 av de viktigaste forskningsinstituten i Tyskland, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Schweiz, Sverige, Israel, Australien och Belgien.

Men projektet är ännu större än så då till projektet fler än 100 institutioner är knutna inom områdena neurovetenskap, genetik, tillämpad matematik, datavetenskap, robotik och sociala vetenskaper. Att man vill kopiera den mänskliga hjärnan beror på att man vill testa olika mediciners verkan och hur implantat fungerar i hjärnan i datorer. Men det är inte endast medicinen som har nytta av den här forskningen, utan även robotiken, de sociala vetenskaperna, utvecklingen av hjärnimplantat och utvecklingen av kognitiva datorer. 

Enligt Zack Lynch, författaren till boken ”The neurorevolution: How brain science will change our world”, kommer dagens neurovetenskap att helt förändra vår värld. Ett område är bland annat neuro-marknadsföring som kan användas av företag med förmågan att avläsa människors tankar för inriktad reklam och för ökad försäljning som resultat. Dessutom antar man inom neurovetenskapen att människans hjärna avgör och bestämmer människans öde. Med hjälp av neuro-teknik, tror man att man kan förutsäga vilken typ av hjärna leder till kriminellt beteende, något som kommer att skapa ett ”Minority report” samhälle, där man tror att människans beteende redan är förutbestämt och finns i hjärnprocesserna. All diskussion om miljö och situationsbetingning kullomskastas med andra ord och med detta alla föreställningar om fria val eller någon form av andlighet eller religion som anses vara biprodukter av hjärnans verksamhet. 

Samtidigt försöker man centralisera all forskning som äger rum inom samtliga universitet och högskolor och för att underlätta informationsdelning använder man i allt större grad couldtekniken. Eftersom att kopiera människas hjärna tar så stor plats, kan den enorma informationsmängden lagras på Internet. 

Hjärnemulering ska även revolutionera informationstekniken. Hjärnan överskrider kraften hos alla datorer idag. Den kan reparera sig själv när den går sönder; den kan simultant få tillgång till en enorm minnesbank; den är kreativ; den kan fatta beslut även när den inte har all fakta. Samtidigt förbrukar den lite energi. Att kunna skapa något som tar tillvara hjärnans egenskaper skulle revolutionera datavetenskapen. 

Märk hur forksare motsäger sig själva. Samtidigt som man hävdar att människors avvikande beteende och mindre störningar i hjärnan är obotliga utan teknik eller effektiva mediciner, hävdar man samtidit att hjärnan är flexibel och kan reparera sig själv.

Sådan forskning har ägt rum under många år och redan på 70-talet hade tusentals typer av implantat redan utvecklats. Tekniken har idag blivit så pass liten att den kan förändra biologiska och neurala processer på cellnivå, som givetvis har förmågan att förändra en människas identitet och personlighet.

Däremot finns det inga implantat som idag kan förbättra en människas liv.  Detta hävdas av Chris Van Hook, en holländsk forskare inom implantatteknologin. På IMEC, där han jobbar, har man utvecklad implantat som är så pass små att de kan förändra processer på cellnivå.

EGE, europeiska unionens etiska kommitté skrev år 2005 en rapport med namnet ”Ethical aspects ofimplants in the human body” under ledning av Göran Hermeren.  EGEs medlemmar hävdar att ICT – implantat(ICT står för information communication techonology) kan användas för tortyr av människor och att etiska diskussioner och reglering av teknologin behövs. Idag finns det inga som helst lagar som reglerar eller ens erkänner implantat tekniken trots att den utgör den största forskningsgrenen idag. Istället har lagar stiftats som underlättar den här forskningen och som underlättar samarbetet mellan de olika forskningsinstituten, företag, stat och militär.

Att tillägga är att offer som hävdar att den här tekniken utvecklas på dem, har ökat markant först efter år 2000 som följdes av en annan våg av nya offer år 2005.  Att ingen etisk diskussion äger rum, och att det inte stiftas några som helst lagar som förbjuder experiment på människor utan samtycke på nationell nivå och att den här teknikens existens samtidigt som det utgör största forskningsområdet idag helt förnekas väcker och bör väcka misstankar att den här tekniken inte utvecklas enligt de internationella konventionerna som förbjuder oetisk forskning och som avser mänskliga rättigheter.