Ny teori: Medvetandet är hjärnans elektromagnetiska fält

KATEGORIER: Vetenskap / Neurologi

Ny teori: Medvetandet är hjärnans elektromagnetiska fält

2020-1025-13: Vårt medvetande är den elektromagnetiska energi som hjärnans nervceller ger upphov till, enligt en ny teori som utvecklats av professor Johnjoe McFadden, professor i molekylär genetik, Surrey universitet i Storbritannien.

Teorin, som går ut på att medvetandet är hjärnans energifält, publicerades förra månaden i tidskriften Neuroscience of Consciousness.

Skulle man kunna återskapa detta elektromagnetiska fält i maskiner skulle man kunna skapa tänkande maskiner, och bana vägen mot utvecklingen av medveten artificiell intelligens.

Traditionellt har man sett medvetandet som övernaturlig, som människors och djurs immateriella själ.

Denna dualistiska uppfattning har förkastats av moden hjärnvetenskap, som hävdar att medvetandet istället genereras av hjärnans aktivitet på grund av alla nätverk nervcellerna bildar.

McFaddens dualism bygger på skillnaden mellan materia och energi, snarare än materia och själ.

När nervceller i hjärnan och i nervsystemet fyrar av, genereras det inte endast en elektrisk signal. En puls av elektromagnetisk energi skickas också ut och in i den omgivande vävnaden som bär på samma information.

Man har länge känt till det elektromagnetiska fältets existens i och med det har detekteras med hjärnskanningstekniker såsom EEG och MEG, men har avfärdats som irrelevant för hjärnfunktionen.

McFadden anser dock att detta elektromagnetiska fält är rik på information och är medvetandets säte; det som driver ”fri vilja” och medvetna handlingar.

”Jag tror att detta mysterium har lösts, och att medvetandet uppstår när nerver kopplar in sig i hjärnans självgenererande elektromagnetiska fält” hävdade McFadden i ett pressmeddelande.

Källa/Läs mer:

New theory of consciousness proposed by Surrey Scientist, 2020-11-20

Referens:

McFadden J. Integrating information in the brain’s EM field: the cemi field theory of consciousness. Neurosci Conscious. 2020;2020(1). doi:10.1093/nc/niaa016