Sjätte massutrotningen är här

Vetenskap / Natur och miljö / Artikel

Biologer använder mycket försiktiga uppskattningar för att bevisa att arter försvinner snabbare än någon gång sedan dinosauriernas död.

Datum: 23 juni 2015

Källa: Stanford University, ScienceDaily

Det finns inte längre någon tvekan: Vi gå in i en massutrotning som hotar mänsklighetens existens.

En grupp vetenskapsmän bland annat Paul Ehrlich, en forskare i befolkningsstudier och biologi kräver snabba åtgärder för att bevara hotade arter men varnar att detta måste ske väldigt snabbt eftersom detta kan vara vår allra sista chans.

”Studien visar utan någon betydande tvivel att vi går in i den sjätte stora massutrotningen” säger Ehrlich. Ehrlich har gjort många studier på utdöendet av arter och skrivit en bok om detta redan år 1981 ”Utrotning: orsakerna till och konsekvenserna av försvinnandet av arter”.

Det råder allmän enighet bland forskare att arter blir utrotade i en takt som har nått nivåer utan motstycke sedan dinosaurierna dog ut 66 miljoner år sedan. Andra forskare har däremot ifrågasatt teorin i och med tidigare uppskattningar vilade på antaganden som överskattade krisen.

Den nya studien som publicerades i tidskriften ”Science Advances” visar att även med extremt försiktiga uppskattningar försvinner arter upp till 100 gånger snabbare än den normala takten mellan massutdöendena, den så kallade bakgrundstakten.

”Om detta tillåts fortsätta kommer det att ta många miljoner år innan livet på jorden återhämtar sig, och i processen försvinner vår art tidigt”, säger Gerardo Ceballos vid Universidad Autonoma de Mexico.

I studien använde forskarna fossila fynd och fokuserade på ryggradsdjur, den grupp för vilken det finns mest tillförlitliga moderna och fossila data. Även om de använde den lägsta möjliga uppskattningen gällande utrotningstakten kom de fram till slutsatsen att vi håller på att förlora biologisk mångfald.

”Vi betonar att våra beräkningar mycket sannolikt underskattar allvaret i utplåningskrisen, eftersom vårt mål var att placera en realistisk undre gräns för mänsklighetens påverkan på den biologiska mångfalden” skriver forskarna.

En växande mänsklig befolkning har skapat långsiktiga konsekvenser bland annat.

Avskogning för jordbruk.

Införande av invasiva arter.

Koldioxidutsläpp som driver klimatförändring och försurning av haven.

Gifter som förändrar och förgiftar ekosystem.

Utmätningshotet hänger just nu över cirka 41 procent av alla groddjursarter och 26 procent av alla däggdjur enligt Internationella Unionen för Bevarandet av Naturen som upprätthåller en auktoritativ lista över hotade och utdöda arter.

”Det finns exempel på arter över hela världen som i huvudsak är levande döda” säger Ehrlich.

Allteftersom arter försvinner så gör viktiga ekosystem som har viktiga funktioner: Honungsbin som pollinerar grödor och vattenrening av våtmarker. Med den nuvarande utrotningstakten kommer människor att förlora många fördelar med den biologiska mångfalden inom tre generationer, skriver studiens författare.

”Vi sågar av grenen som vi sitter på” säger Ehrlich.

För att undvika en sann sjätte massutrotning kvävs det snabba, kraftigt förstärkta insatser för att bevara redan hotade arter och man måste minska trycket på deras befolkningar hävdar forskarna. Man måste sluta överexploatera för ekonomisk vinning som leder till klimatförändring.