Förutsägelser och etik: Vad kommer AI att skapa i framtiden?

Artificiell Intelligens är ett vanligt tema i både science fiction och i förutsägelser om det tekniska samhällets framtid. Existensen av en artificiell intelligens som utmanar människans väcker svåra etiska frågor och teknikens potentiella makt skapar hopp och rädsla.

Inom fiktionen verkar AI uppfylla många syften. Den kan bli människans vän, jobba som polismän, inta rollen som diktator, mördare och till och med hjälten som räddar mänskligheten.  Filmer som behandlar dessa teman är bland annat Stjärnornas krig, ”Knight Rider”, Star Trek, The Matrix, Terminator, I Robot, och många fler.

Mary Shelleys Frankenstein tar upp ett viktigt ämne i etiken med artificiell intelligens: Om en intelligent maskin kan skapas, kan den också känna? Om en maskin kan känna, borde då maskinen ha samma rättigheter som människan?  Även om många filosofer tycker att ”roboträttigheter” är för tidiga att diskutera, tas den här diskussionen redan nu upp vid Californiens Institute for the Future.

Martin Ford, författare till boken ”The Lights in the Tunnel: Automation, Accelerating Technology and the Economy of the Future” och andra hävdar att specialiserade AI-tillämpningar, robotik och andra former av automatisering kommer slutligen att leda till stor arbetslöshet eftersom maskiner kommer att kunna göra lika mycket eller mer än människan kan. Ford förutsäger att många kunskapsbaserade jobb kommer att automatiseras mer och mer med hjälp av expertsystem, maskininlärning och andra AI-tillämpningar. AI-tillämpningar kan i framtiden också användas för att förbättra människans förmågor, något som kan leda till att det blir lättare att få tillgång till arbete som kräver särskild kunskap.

Joseph Weizenbaum skrev att AI-tillämpningar inte kan, enligt definition, framgångsrikt simulera äkta mänsklig empati och att användningen av AI-teknik inom sådana fält såsom kundsupport och psykoterapi är en vilseledning. Joseph Weizenbaum trodde inte heller att människans hjärna endast är ett datorprogram (computationalism). När man är beredd att se den människliga hjärnan på det här viset nedvärderar man samtidigt mänskligt liv – hävdar han.

Många futurister tror att AI slutligen kommer att överskrida utvecklingsgränserna. Ray Kurzweil använde sig av Moores Lag (som beskriver den exponentilla förbättringen inom digital teknik) för att beräkna att vanliga hemdatorer år 2029 kommer att ha samma behandlingskraft som mänskliga hjärnor.  Han hävdar också att AI år 2045 kommer att nå en nivå som kommer att innebära att den kommer att förbättra sig själv i en mycket snabbare takt än det någonsin har varit möjligt. Science Fiction författaren Vernor Vinge har kallat ett sådant scenario ”singulariteten”.

Robotikforskaren Hans Moraes, Cybernetikforskaren Kevin Warwick och uppfinnaren Ray Kurzweil har förutsagt att människor och maskiner kommer att smälta samman i framtiden och bli cyborgs som är smartare och skickligare än både människor och maskiner. Det är vad man brukar kalla för transhumanism. Enligt Edward Fredkin är ”artificiell intelligens nästa steg i evolutionen”, en idé som först föreslogs av Samuel Butler i ”Darwin among the Machines” (1863). Idén utvecklades sedan vidare av George Dyson i boken med samma namn år 1998.

Enligt Pamela McCorduck är sådana idéer ett uttryck för människans uråldriga behov av att ”skapa gudarna”.

 

Källa: Arficial Intelligence