Den artificiella intelligensens historia

Tänkande maskiner och artificiella varelser har varit vanliga under historiens gång och dyker upp I många antika berättelser, bland annat i de grekiska myterna.  

I modernare tid, på 1800 och 1900-talen, blev artificiella varelser vanliga i fiktion, bland anat i Mary Shelley's Frankenstein och i Karel Čapek's R.U.R. (Rossum's Universal Robots). Enligt Pamela McCorduck, är all den här litteraturen uttrycket för ett gammalt behov av att ”skapa gudarna”. Alla dessa berättelser diskuterar många av de förhoppningar, rädslor och etiska frågor som presenteras av dagens Artificiella Intelligens-forskningen.

Mekaniskt eller ”formellt” förnuft utvecklades av antikens filosofer och matematiker. Studien av logiken ledde till uppfinningen av digitala elektroniska datorer. Inspirationen som kom från matematikern Alan Turing och andra gjorde den här tekniken möjlig. Turings datorteori hävdade att en maskin kunde simulera alla möjliga matematiska deduktioner genom att blanda symboler så enkla som ”0” och ”1”. Den här insikten och upptäckter som gjordes inom neurologi, informationsteori och cybernetik, inspirerade en liten forskargrupp att försöka bygga upp en elektronisk hjärna.

Bild: Alan Turing

Forskningsfältet som idag kallas för AI-forskning grundades i samband med en konferens vid Dartmouth College i USA sommaren 1956. Deltagarna, bland annat John McCarthy, Marvin Minsky, Allen Newell och Herbert Simon, blev ledande inom AI-forskning under många årtionden. Tillsammans med sina studenter, skrev man program som var helt otroliga för de flesta. Datorer löste matematiska problem, bevisade logiska teorier och talade engelska. Mot mitten av 1960-talen sponsrades forskning inom USA av DoD (Department of Defence). Laboratorier hade också etablerats i hela världen.  

Grundarna till den artificiella intelligensens forskningsområde var mycket optimistiska. Herbert Simon förutspådde att ”maskiner kommer att ha förmågan, inom 20 år, att göra all arbete som en människa kan göra.” Martin Minsky kunde bara hålla med och skrev att ”inom en generation… kommer problemet med att skapa AI att vara löst”.

 

"Artificiell Intelligens kan ha två olika syften. Den ena är att använda datorkraften för att förstärka mänskligt tänkande, precis som man använder motorer för att förstärka häst- och människokraft. Robotik och expertsystem är viktiga grenar av detta. Det andra är att använda datorernas artificiella intelligens för att förstå hur människor tänker. På humanoida sätt. Om du testar dina program - inte bara för att se vad de kan åstadkomma - utan för att de hur de åstadkommer detta, pratar man om kognitionsvetenskap. Du använder AI för att förstå det mänskliga sinnet."

- Herbert Simon -

De hade fel och år 1975 kom både den amerikanska och den brittiska regeringen att skära ner bidraget som gick till AI-forskning. Det blev svårt för AI-forskningen att hitta sponsorer under åren som kom och man kallar den här perioden ”AI-vintern”.

I början av 1980-talen återupplivades AI forskningen på grund av den kommersiella framgången hos expertsystem, en form av AI program som simulerade kunskap och analytiska färdigheter från en eller flera mänskliga experter. 1985 hade AI marknaden blivit över en miljard dollar stor.  Samtidigt, inspirerade Japans femte generations datorer den amerikanska och brittiska regeringen att åter igen finansiera akademisk forskning på området. AI kom däremot att återigen falla i vanrykte år 1987 och den andra AI-vintern började.

Under 1990-talet och början av 2000-talet uppnådde den artificiella intelligensen sina största framgångar, även om detta skedde något bakom kulisserna. AI används för logistisk, data mining, medicinska diagnoser och inom många andra tekniska områden. Framgången berodde på två faktorer: den ökade datorkraften hos datorer, en större betoning på att lösa specifikadel problem, skapandet av samarbete mellan AI och andra områden som arbetar med liknande frågor och en ny betoning hos forskare på fasta matematiska metoder och rigorösa vetenskapliga standarder.

Bild: Deep Blue och Kasparov

Den 11 maj 1997 blev Deep Blue det första schackspelande datorsystemet som kunde slå en världsmästare, Garry Kasparov, i schack. År 2005 körde en robot som utvecklades vid Stanford Universitet själständigt 131 mil längs ett improviserat ökenspår. Två år senare navigerade en bil som utvecklades vid CMU självständig 55 mil i stadsmiljö samtidigt som bilen kunde ”se” trafikfaror och följde trafiklagar.

Hur man definierar AI förändras över tid. En av de mest pragmatiska definitionerna är ”AI forskning är var datorvetenskapen ännu inte vet hur man gör på kostnadseffektiva sätt.” Ett exempel: År 1956 ansågs OCR (optisk tecken igenkännande) vara AI. Då är det inte idag. Artificiell intelligens verkar inte länge, i alla fall i vanligt tal, syfta på problem som redan är lösta, även om det tog åratals för att utveckla dem.

 

Källa: Arficial Intelligence