WHO varnar om korruption i läkemedelsindrustin

Vetenskap / Medicin och hälsa / Artikel

Världshälsoorganisationen (WHO) utfärdade nyligen ett faktablad som varnar om korruption och oetiska metoder inneboende i varje steg i läkemedelsverksamheten.

"Korruptionen inom läkemedelsindustrin förekommer i alla stadier av den medicinska kedjan, från forskning och utveckling till distribution och marknadsföring" kan man läsa i faktabladet.

Med den medicinska kedjan menar man varje steg som läkemel går genom och inkluderar därvid utveckling, produktion, reglering, hantering och konsumtion. Enligt WHO är oetiska metoder såsom mutor, förfalskning av bevis, och misskötsel i intressekonflikter "vanliga under hela läkemedelskedjan."

Figuren ovan åskådliggör viktiga steg i den medicinska kedjan och några exempel på oetiska metoder. (Klicka på bilden för att se en större bild)

Tillgång till hälsovård och till viktiga läkemedel behövs för att minska sjukdom och död, och för att förbättra livskvaliteten. Läkemedel kommer till nytta när de är säkra, av hög kvalitet, och när de distribueras på rätt sätt och när de kommer patienterna till  nytta.

God förvaltning inom läkemedelskedjan är ett viktigt instrument för att optimera folkhälsan. Till exempel har länder med högre förekomst av korruption högre barnadödlighet, skriver WHO.

Många miljarder kronor cirkulerar i dag inom läkemedelsindustrin. WHO anser att ca. 10-25% av de här pengarna går förlorade i kedjan på grund av korruption. Läkemedel byter ägare flera gånger innan de når patienterna. Den krångliga och långa processen, de många stegen som läkemedel går genom ger utrymme för korruption och oetiska metoder.

Även om det finns rapporterade fall av korruption inom läkemedelsindustrin rapporteras många oetiska procedurer aldrig. Detta beror på rädsla för uteslutning och repressarier mot så kallade whistle blowers och ibland brist på möjligheter att träda fram och berätta.

"Vissa former av korruption har blivit institutionaliserade och den enskilda individen känner sig maktlös och har små möjligheter att påverka det som händer i sina egna länder", skriver WHO i faktabladet.

Länder med svag lagstiftning om procedurerna i läkemedelsförvaltningen har större möjligheter att utnyttjas av läkemedelsjättarna. Länderna som har svårt att hantera intressekonflikter är också mer sårbara. Brist på öppenhet och ansvarstagande inom själva läkemedelsindustrin utgör också en viktig faktor. Ju större öppenhet det finns inom ett system är, desto mindre sårbart för korruption blir systemet, menar WHO.

Konsekvensen av korruptionen är allvarliga. Korruption leder till att patienter inte får rätt behandling eller att de läkemedel som de får är inneffektiva eller till och med farliga. Farliga läkemedel har kunnat identifieras i både rika och fattiga länder. Korruption leder även till att resurser som egentligen ska gå till folkhälsan går förlorade till mutor. I synnerhet är fattiga länder drabbade. Så mycket som 89% procent av pengarna försvinner. Patienterna får därmed inte adekvat vård. Korruptionen undergräver även förtroendet för läkare och statliga institutioner. I vissa länder uppfattas sjukvården som den mest korruperade institutionen.

Vad kan göras? Det viktigaste och första steget skulle kunna vara öppenhet inom läkemedelsindustrin. Etisk omvärdering borde finnas som bakgrund för beslut.

Relaterade artiklar:

Falsk vetenskap inom läkemedelsindustrin.
Läs mer (på engelska):
Good Governance for for Medicines Programme, February 2009