Behaviorism: En introduktion

Behaviorism är ett psykologiskt perspektiv som blev dominerande under tidig 1920-tal. Begreppet behaviorism refererar till psykologiskolan grundad på idén att människans beteende kan studeras objektivt.

Enligt behaviorismen är all beteende inlärt och kan studeras vetenskapligt genom att generalisera människans (och djurs) respons eller reaktion till yttre stimuli.

Eftersom behaviorism handlar om inlärt beteende, är behaviorism också en inlärningsteori.

Inom behaviorismen anser man att det som sker inuti människor inte är viktigt eftersom sådana upplevelser är alltför subjektiva och kan varken mätas eller studeras systematiskt och objektivt.

Dagens beteendevetenskap, till vilket behaviorismen är en företrädare till, tar större hänsyn till frågor såsom motivation, fri vilja och känslor.

Behaviorismen lanserades av John B. Watson med artikeln ”Psychology as the Behaviorist Views It” (1913). Behaviorismen startade med den klassiska betingningen (Pavlov, Watson) som sedan vidareutvecklades av bland annat B.F. Skinner som anses vara upphovsman till operant betingning.

Behaviorismens popularitet sjönk på 1950-talet men har fortfarande inflytande inom psykologin.

Miljö-begreppet som en av de viktiga faktorerna som anses avgöra hur människor och djur kommer att bete sig kommer från behaviorismen.

Olika terapier med syfte att förändra beteendet har sin grund i behaviorismen.

Källor:

Psykologi Guiden

Simply Pscyhology: http://www.simplypsychology.org/behaviorism.html

Classical Conditioning (Simply Psychology)

”Psychology as the Behaviorist Views It” (Watson, 1913).