2029 kommer människan att slås samman med artificiell intelligens

KATEGORIER: Vetenskap / AI & robotik

Google futuristen Ray Kurzweil tror teknikdrivna människor kommer år 2029, när artificiell intelligens har integrerats i människors biologi.

12 år från nu kommer människan att slås samman med artificiell intelligens

2017-11-15 I en ”Frågor och svar”-session med rådet för utrikesförbindelser menade Kurzweil att världen aldrig har varit så fredlig som den är nu och att hunger och fattigdom aldrig har varit lägst, dvs. inte precis den bild vi får när vi läser nyheterna.

Kurzweil påstår även att artificiell intelligens snart kommer att bli en del av den naturliga ordningen och vardagen i och med vi kommer att utvecklas vidare genom att implementera teknik direkt in i våra kroppar. Han tror nämligen att ”medicinska robotar kommer att gå in i våra hjärnor och koppla vår neo-cortex till det smarta molnet”. Allt detta skall ske före 2029.

Kurzweil, till skillnad från Elon Musk och Stephen Hawking, anser att denna sammanslagning av teknik och biologi kommer att vara till fördel för samhället. Kurzweil tas på allvar för att han är känd för att göra korrekta förutsägelser. Kurzweil, Googles AI expert, arbetar också med ett av de mest avancerade AI-systemen i världen.

Att ha sin hjärna uppkopplad till AI-tjänster skulle till exempel innebära att man endast tänker på en fråga som man vill ha svar på, för att få svaret nedladdat direkt i medvetandet. Du skulle inte behöva googla den. Redan idag gör våra mobiltelefoner oss smartare, hävdar Kurzweil.

Teknologi är alltid ett dubbel eggat svärd. Eld höll oss varma men eld brände också ner våra hus, säger Kurzweil. Polariserande diskussioner om AI-utvecklingen försiggår. Kurzweil hävdar att han själv har varit intresserad av AI-teknikens möjligheter och risker.

Den ljusa sidan skulle vara att AI kan hjälpa oss att lösa komplicerade problem såsom fattigdom och miljöhot, liksom bota sjukdomar.

Den mörka sidan är att dessa teknologier kan bli destruktiva och orsaka existentiella risker.

Samtidigt finns det ett moraliskt ansvar att fortsätta göra framsteg på AI-området eftersom det är vår enda chans, säger Kurzweil, att råda bot på världens stora problem. Och det är endast AI:s ljusa sida som kan lösa dessa problem.

En annan stor fråga som man behöver tänka över när man formulerar ramverk och riktlinjer för denna tekniks användning är frågan om privatlivet som givetvis är en kontroversiell fråga.

Har man tillgång till denna sorts makt, finns det dessutom risk för missbruk, trots goda avsikter. Kurzweil pratar om andra världskriget, då tidens tekniska framsteg dödade miljoner människor.

Kurzweil är dock en optimist och menar att i och med mänskligheten inte är vad den brukade vara, kan tekniken tillämpas utan större risker. Till exempel menar han att fattigdom och krig har minskat med 50%. Vår uppfattning av att världen endast blir värre beror enligt honom på bättre nyhetsspridning.

Frågan om huruvida endast rika kommer att ha tillgång till AI-möjligheterna är enligt Kurzweil inte ett riktigt problem i och med tekniken kommer att bli allt billigare och lättare att skaffa på mycket kort tid. Han jämför med mobiltelefonerna som blivit allt billigare. 5 miljarder människor äger dem.

Även om människor blir alltmera icke-biologiska, tror inte Kurzweil att detta kommer att ge upphov till identitetskriser. Vi fortsätter att vara människorna som vi alltid har varit, som ständigt utvecklat verktyg som gör livet enklare.

Ökad kommunikation tack vare internet, har främjat demokrati och fred, just på grund av ökad kontakt.

År 2035 tror Kurzweil att vi alla kommer att vara mentalt sammankopplade med alla andra människor på jorden i ett globalt kollektivt medvetande. Inte heller är detta något nytt, menar Kurzweil. Olika nationer har alltid varit sammankopplade med varandra och även om något sker långt borta känner vi någon sorts omedelbar effekt. Nationalism och religion kommer att leva kvar under en tid men kommer alltmer att försvinna.

Vad gäller existentiella frågor nämner Kurzweil att tekniken till exempel kan omprogrammera immunsystemet för att gå efter cancerceller, något som det för närvarande inte gör. Men samma teknik skulle kunna användas för att omprogrammera virus till att bli motståndskraftigare. De skulle kunna omvandlas till biologiska vapensystem.

De viktigaste etiska problemen kan dock lösas genom att programmera i själva mjukvaran goda etiska värderingar. Kurzweil verkar inte tro att allmänna riktlinjer om hur tekniken får användas räcker.

Optimismen handlar därmed om teknikens möjligheter att till slut ändå forma med hjälp av teknik och AI-programmering moraliska fredliga människor. Det kommer att bli människor själva som kanske väljer villigt eller ofrivilligt att mentalt omprogrammeras till något som de kanske inte blivit på egen hand.

Saker som inte diskuteras är eventuella problem på grund av strålning och hur teknisk integrering i biologin skulle kunna påverka hjärnans utveckling. Blir vi smartare, eller kommer det att ske en allmän degradering av naturlig mänsklig intelligens i och med vi blir alltmer beroende av teknik? Om människor blir vägledda med hjälp av programmerad mjukvara, vad är konsekvenserna om systemet en dag av någon anledning kollapsar?

Källa