Antibiotikabehandling under det första levnadsåret potentiell orsak till livsmedelsallergier

Starkare preskriberad antibiotika ökar risken för utveckling av livsmedelsallergier.

2016-09-05: Antibiotikabehandling under det första levnadsåret kan utplåna mer än en oönskad infektion: exponering för läkemedlet förknippas med en ökning av livsmedelsallergier, föreslår ny forskning från South Carolina Universitet.

Resultatet kommer efter analys av administrativa uppgifter från 1504 fall av barn med livsmedelsallergier, medan 5995 barn utan livsmedelsallergier fungerade som en kontrollgrupp mot vilka man jämförde insamlad information om deras hälsohistoria.

Efter att flera justeringar gjordes för födelsemånad, födelseår, kön, ras/etnicitet, amning, astma, eksem, moderns ålder och bostadsförhållande fann forskarna att de barn som fick preskriberades antibiotika under det första levnadsåret löpte 1.21 gånger större risk för att utveckla livsmedelsallergier än de som inte tog någon antibiotika.

Risken för utveckling av livsmedelsallergier ökade dessutom med antalet antibiotikapreskriptioner ett barn fick under det första levnadsåret. Med tre recept löpte de 1,31 större risk för att utveckla livsmedelsallergier, med fyra recept 1,43 gånger och med fem eller fler recept 1,64 gånger. Resultaten är statistiskt signifikanta hävdar forskarna.

Ju starkare den preskriberade antibiotikan desto större risk för utveckling av livsmedelsallergier.

Studieresultaten publicerades i tidskriften Allergy, Asthma & Clinical Immunology.

Tidigare studier har visat att normal tarmflora är avgörande för utveckla kroppens tolerans mot främmande proteiner som kommer från t ex mat. Antibiotika brukar ändra sammansättningen av tarmfloran.

Studiens resultat indikerar att det finns ett potentiellt samband mellan antibiotikapreskriptioner och utveckling av livsmedelsallergier hos barn.

I och med det är svårt att skilja mellan bakterie- och virusinfektioner preskriberas många barn felaktigt antibiotika. Därför bör vårdpersonal vara försiktig i och med antibiotikabehandling har sina biverkningar, som potentiellt inkluderar utveckling av livsmedelsallergier. En annan biverkning är antibakteriell resistens.

Forskarna vill nu göra flera studier som inkluderar fler barn från flera sjukhus i flera amerikanska stater.

Källa: Innehållet i artikeln ovan kommer från en ursprunglig publikation av University of South Carolina som kan redigeras för innehåll och längd.

Referens: Bryan L. Love, Joshua R. Mann, James W. Hardin, Z. Kevin Lu, Christina Cox, David J. Amrol. Antibiotic prescription and food allergy in young children. Allergy, Asthma & Clinical Immunology, 2016; 12 (1) DOI: 10.1186/s13223-016-0148-7