Falska piller blir verklig behandling

Vetenskap / Medicin och hälsa / Artikel

Datum: 2015-07-05

Källa: Alabama Universitet i Birminghamt via Science Daily

En rad fascinerande studier visar att många människor reagerar positivt på placeboeffekter även när de får veta att de piller som de tar inte har några aktiva ingredienser.

Forskare kommer nu att testa dessa placeboeffekter för första gången på canceröverlevande.

Det låter konstigt att man kan hitta människor i smärta, registrera dem i en studie, säga till de att det inte är mycket man kan göra för att hjälpa samt ge falska piller medan man talar om att det är precis det man gör. Det galna är att dessa falska piller faktiskt fungerar. Många av deltagarna i dessa placebostudier känner lättnad även om de vet att de får placebopiller.

Det nya är att en grupp forskare vid Alabama Universitet i Birmingham samt Harvard Universitet tog dessa studier till en ny patientgrupp: canceröverlevande. Många män och kvinnor som kämpar med utmattning under åren efter cancerbehandlingen kan få ut ganska mycket utav placebobehandlingen hoppas forskarna.

”För vissa kliniska tillstånd är placebo lika bra som läkemedelsbehandlingar” hävdar Teri Hoenemeyer, doktorand i hälsobeteende vid Alabama Universitet i Birmingham som studerar placeboeffekter i canceröverlevande.

Forskare brukade använda placebostudieresultaten (och många gör det fortfarande) för dra slutsatsen att läkemedlet som studerades in fungerade. Men andra forskare har producerat övertygande bevis för att något djupare pågår.

Det mest berömda experimentet gjordes år 2010 då forskare rekryterade 80 patienter med ett smärtsamt tarmtillstånd med få tillgängliga behandlingar som drabbar upp till 15 % av amerikanerna. En grupp deltagare fick ingen behandling alls, medan resten fick placebopiller. Forskarna berättade för patienterna att medicinerna var falska. Ändå upplevda patienterna nytta av behandlingen och till allas förvåning upplevde denna grupp dubbelt så mycket förbättring som den obehandlade kontrollgruppen.

Detta konstaterande fick stor uppmärksamhet i median. En del patienter kom tillbaka och bad om mer piller.

”Det är en ärlig placebo. Ingen bedrägeri är iblandad” hävdade Ted Kaptchuk som ledde studien. Ted Kaptchuk fortsatte med att göra studier på andra typer av patienter med andra sjukdomar såsom depression och migrän och i samtliga fall har det skett en betydande förbättring. Därför tror man att placebobehandlingar kommer att få en viktig plats i vanlig medicin. Rollen av placebo och dess inverkan på människors hälsa är större än många av oss kanske ens inser.

Teri Hoenemeyer hoppas inleda en sjuveckors studier på canceröverlevande som har upplevt åtminstone måttliga nivåer av cancerrelaterad trötthet. Deltagarna kommer att indelas i två olika grupper. Under de första veckorna kommer en grupp att erhålla placebopiller medan den andra fungerar som kontroller. Därefter kommer de att byta plats efter en vecka uppehåll.

Forskarna kommer att titta på intergrupp- och intragruppskillnader. De kommer också att samla salivprov från alla deltagare och analysera dess prover för belägg för en potentiell genetisk biomarkör. Tidigare studier har visat preliminära bevis för en genetisk predisposition hos patienter som svarar bra på placebo. Sådana biomarkörer skulle vara oerhört intressanta för läkemedelsföretag, tror forskarna. De skulle kunna använda dem för att sålla ut de patienter som svarar bra på oavsett vilken läkemedelsbehandling de än får.

Förklaringen som forskarna har för att placebomedicinen fungerar är att någon form av klassisk betingning måste äga rum. Under hela våra liv blir vi tillsagda att om vi tar ett piller så kommer det att produceras en gynnsam effekt. Därmed finns det ett samband i våra sinnen. Effektiva behandlingar har egentligen bara funnits i det senaste århundradet. Innan dess var läkarens uppgift i stort sett att ändra patientens uppfattning och förväntningar, även om läkaren inte kunde behandla patienten med något som skapade verklig nytta. En annan förklaring skulle kunna vara ”omedvetna mekanismer” som Ted Kaptchuk är särskild förtjust i. En analogi är den fysiologiska reaktionen man får när man tittar på skräckfilm, trots att man vet att det som sker inte är verkligt. Hjärnan har kallats en förutsägelsemaskin. På något sätt kan falska piller ingripa i ens fantasi och simulera en terapeutisk respons. Intressant nog verkar personer som lider av Alzheimers inte ha någon placebosvar något som kan bero på att prefrontala cortex har försämrats så att man inte kan utveckla förväntningar.

De inblandade mekanismerna är mindre intressanta för forskare just nu. De vill veta om placebo verkligen fungerar.