80000 års kontinuitet i DNA från europeiska neandertalare

KATEGORIER: Vetenskap / Historia och arkeologi

Neandertalare uppstod som människoart för cirka 430 000 år sedan. De levde i både Europa och i Centralasien tills de dog ut för cirka 40 000 år sedan.

Neandertalare uppstod som människoart för cirka 430 000 år sedan. De levde i både Europa och i Centralasien tills de dog ut för cirka 40 000 år sedan.

2019-06-27 DNA från 120 000 år gamla fossiler som kommer från två europeiska neandertalare i Tyskland och Belgien visar att de hade närmare genetiska samband till europeiska neandertalare som levde för 40 000 år sedan än till en samtida siberisk neandertalare som också levde för 120 000 år sedan.

Studien visar en anmärkningsvärd kontinuitet i arvsmassan hos europeiska neandertalare. De migrerade också i öst och utrotade sina sibiriska släktningar. Vissa europeiska neandertalare har spår av arvsmassa från andra hominider.

Neandertalare uppstod som människoart för cirka 430 000 år sedan. De levde i både Europa och i Centralasien tills de dog ut för cirka 40 000 år sedan.

Man vet inte så mycket om deras historia och arvsmassa från mycket gamla ben är svår att analysera på grund av nedbrytning och föroreningar av alla slag, såsom mikrober och sådana som kommer från andra människor som kom i kontakt med benen.

Stéphane Peyrégne vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland, och hans kollegor är forskarna som ligger bakom denna viktiga studie.

Fossilerna som DNA-analyserades var ett lårben som hittades i Hohlenstein-Stadelgrottan i Tyskland och ett ansiktsben från Scladinagrottan i Belgien.

DNA-profilerna jämfördes dels med genetiska profiler som kom från två neandertalare som bodde i Denisovan-grottan i Sibirien för 90 000 och för 120 000 år sedan, dels med DNA från neandertalare som bodde i Europa för cirka 40 000 år sedan.

Forskarna kunde konstatera att den yngre arvsmassan från neandertalare i Sibirien liknande mer de europeiska neandertalarna som levde kvar i Europa för 40 000 år sedan än de liknande arvsmassan från äldre neandertalare som levde för 120 000 i samma grotta.

Detta indikerar att europeiska neandertalare migrerade österut och utrotade neandertalarna i öst.

Forskarna kom också fram till att neandertalare som bodde i Europa för 120 000 år sedan och för 40 000 år sedan hade mycket gemensamt vad gällde DNA. Därför kunde man konstatera långsiktig genetisk stabilitet i denna befolkning.

Man tror också att Europa var kärnområdet för neandertalarna och att de som en reaktion på klimatcykler upprepade gånger spred sig österut.

Studien visade även att det mitokondriella genomet av den tyska neandertalaren också kom från en annan människotyp som inte finns i andra neandertalare.

En tidigare studie som gjorde en genetisk analys av samma tyska neandertalar-DNA föreslog att detta mitokondriella genom uppkom för mer än 219 000 år sedan när en neandertalare som bodde i Europa parade sig med en tidig människa som kom från Afrika.

Den nya analysen verkar däremot indikera ett alternativt ursprung från parning från en annan okänd neandertalbefolkning.

En isolerad neandertalarbefolkning kunde ha existerat i Europa på grund av istiden mellan 130 000 – 190 000 år sedan som kan ha lett till att vissa populationer blev avskurna.


Källor

New Scientist. Ancient DNA reveals Neanderthal migration and interbreeding. 2019-06-26

Tidskriftreferens

Science Advances , DOI: 10.1126 / sciadv.aaw5873

Psykopater och personer med frontal hjärnskada visar samma brist på empati

Folk som får diagnosen psykopati har svårt för att visa empati, precis som patienter som har drabbats av frontal skallskada.