7 700 år gammalt kranium från enastående svensk ritualplats rekonstruerad

KATEGORIER: Vetenskap / Historia och arkeologi

Det var den internationellt erkända skulptören Oscar Nilsson, som fick uppdraget och det tog 240 timmar för honom att återskapa ansiktet.

Bild: Kultur- och fritidschef Hannah Gruffman och skulptören Oscar Nilsson bredvid den rekonstruerade stenåldersmannen. (motala.se)

2020-06-23 Resultatet av rekonstruktionen är en skäggig man i 50 års ålder med bred målad bröstkorg och blåa ögon. Han fick namnet Ludvig som inte är ett stenåldersnamn.

Denna skandinaviska mans kranium kommer från en utgrävning vid Kanaljorden intill Göta kanal i Motala för nästan 10 år sedan där flera andra kranier hittades. För två år sedan (2018) upptäckte forskarna att några av kranierna hade monterats på pålar i och med de kunde hitta trärester inuti skallarna. Det var inget de hade märkt tidigare.

Rekonstruktionen beställdes av Charlottenborgs slott, som är ett museum i den närliggande staden Motala. Utställningen av stenåldersmannen börjar idag, 23 juni 2020.

Kanaljorden utgrävdes mellan 2009-2014 är en mycket fascinerande arkeologisk plats. Där kan de studera den skandinaviska mesolitikum, eller mellanstenåldern. Denna tidsperiod kommer efter en istid under vilken man sökt tillflykt i södra Europa och dagens Ryssland, i och med Europa och Skandinavien återigen kan koloniseras tack vare varmare väder. I Norden avser mesolitikum tiden mellan ungefär 12 000 och 6 000 år sedan.

De flesta stenåldersbegravningar finns i marken men i Kanaljordens fall placerade man för cirka 6000 år sedan kranier från nio män och kvinnor medvetet i vattenbrynet. Dessa kranier hade monterats samman med käkbenen från flera lokala djurarter, bland annat vildsvin, björnar, rådjur och grävlingar på pålar. Människor och djur fick komplettera varandra på ett symboliskt sätt. Arkeologerna tror att ritualen hade med en anfäderskult att göra, möjligen en hyllning till framstående personer. Man tror att Ludvig var en ledare med hög status.

Forskarna kunde hämta DNA-data från sex av de nio människokranium och de kunde bestämma deras hud-, ögon- och hårfärg. Dödsorsaken är dock ej fastställd.

En kvinna vars ansikte kommer att rekonstrueras färdigt nästa år hade ljust hår men mörkare hud jämfört med Ludvig. Man har anledning att tro att tidiga mesolitiska skandinaviska européer hade mörkare hudtoner.